Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt över hela världen. I Sverige är en stor del av odlingslandskapets mångfald knuten till naturbetesmark – värdefulla marker som erbjuder biologisk mångfald av såväl växter som djur.

Dessa har gynnats av att markerna har skötts antingen via betande djur eller slåtter, men har i stor utsträckning vuxit igen eller planterats med skog i samband med förändringar i jord-och skogsbruket de senaste hundra åren.

Russen fick beta hela året utan foder

I en studie på SLUs mark utanför Uppsala undersöktes hur bete med gotlandsruss påverkar den biologiska mångfalden.

”Gotlandsrusset är en lantras som minskat i antal under lång tid och ett bidragande motiv till studien var att finna en funktion för denna uråldriga hästras”, skriver SLU i ett pressmeddelande.

I studien undersöktes om russen klarar att gå ute hela året utan att få foder och hur russens bete påverkar vegetationen och pollinerande insekter (fjärilar och humlor).

Skapar möjlighet till diversifiering

”Resultaten visar att hästarnas bete förändrade växtsammansättningen, hindrade förlusten av växtrikedom och gynnade förekomsten av fjärilar och humlor. Antalet pollinerande insekter ökade med växtrikedomen”, skriver SLU.

Slutsatsen är att denna typ av hästhållning kan bidra till ökad biologisk mångfald, vilket skapar möjligheter till diversifiering inom de areella näringarna.

Gotlandsrusset, som funnits på Gotland i flera tusen år, har av Jordbruksverket, på uppdrag av FAO klassats som bevarandevärd. Russet anses vara ”lättfödd” och har också härdiga egenskaper som många moderna hästraser förlorat, till exempel tidig och tjock pälssättning.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.