Glöd · Ledare

Public service ger en osann bild av basinkomstförsök

Man vill ju inte vara den som ropar om fake news, men det är alltså något oerhört frustrerande över hur våra stora medier i Sverige rapporterar om basinkomst. För det första – nästan inte ett ljud om det. För det andra – i princip enbart negativt vinklat. För det tredje – inkorrekt.

Och visst, alla kan inte ha koll på allt alltid. Men någonstans ingår det ändå i den journalistiska arbetsbeskrivningen att man ska förhålla sig neutral till sitt ämne och att man ska göra sin research så det man rapporterar om faktiskt stämmer.

Extra viktigt är detta givetvis om man arbetar med public service. Public service ska nämligen vara ”en kollektiv demokratisk nyttighet som gynnar alla medborgare”, och SVT och SR åtnjuter generellt ett väldigt högt förtroende från befolkningen.

Därför känns det extra illa, men för all del inte alls förvånande, när en artikel från SVT den 8 juli hade rubriken ”Spanien inför medborgarlön: Från början jättehårt motstånd” och där ingressen startade med orden ”Finland försökte men skrotade snabbt försöket med medborgarlön”.

Det är inte sant. Finland skrotade inte försöket. Redan från början var det bestämt att det bara skulle pågå i två år, alla inblandade var medvetna om detta och alla som är det minsta intresserade vet att det är så. Men i Sverige såväl som i andra utomfinska medier har rapporteringen sett ut precis så: Finland lägger ner försöket med basinkomst.

Det var tydligen någon som sa till reportern att han hade fel, för efter en uppdatering några timmar senare står det nu istället: ”Finland har tidigare gjort försök med medborgarlön, utan önskvärd effekt”. Även det är en sanning med modifikationer, för det beror givetvis helt och hållet på vilken effekt man väljer att fokusera på. Och hur man väljer att vinkla det. Och om man går på förra årets rapportering eller de senaste.

Man kan nämligen framställa resultat lite hur man vill, med språkets magi. ”Basinkomst gjorde inte så att långtidsarbetslösa arbetade mer” kan man säga, och det har också sagts. Men man kan också välja att skriva ”Basinkomst gjorde inte så att långtidsarbetslösa arbetade mindre”, men det låter tydligen för positivt. Det finns dock ett tredje alternativ som är mer sanningsenligt. ”Basinkomst gjorde så att arbetslösa arbetade mer”.

För medan det för all del är sant att det inte fanns någon skillnad i arbetad tid för dem som mottog (den partiella) basinkomsten och dem som fick vanlig arbetslöshetsersättning under det första året, så visar senare analyser att under det andra året arbetade de med basinkomst i genomsnitt sex fler arbetsdagar än kontrollgruppen, som ingick i ett vanligt aktivitetsprogram för att få sin ersättning.

Men dessa resultat talas det inte om. Inte heller om att intervjuerna med deltagarna visade att anledningen till att de inte arbetade mer under första året var att de var i full gång med att försöka ordna upp sina liv.

De riktigt stora skillnaderna går dock att hitta på andra håll, om man nu inte tycker att syftet med basinkomst absolut ska vara att få människor att arbeta mer, exempelvis i det psykiska måendet och de kognitiva förmågorna. I att upplevda känslor av depression var 31 procent lägre i gruppen som fick basinkomst än i kontrollgruppen. Att tilliten gentemot samhället ökade i gruppen som fick tilllit av samhället i form av basinkomst.

Men det talas det tyst om. Och även om SVT:s artikeltext nu är uppdaterad så sitter det fortfarande en nyhetsvärd i videoinslaget som hör till som utan att tveka säger att Finland ”valde att skrota” sitt basinkomstförsök, och följer upp med att ifrågasätta varför Spanien tror att det kommer funka för dem. Fake news. Vi måste kunna förvänta oss mer av public service.

Har inte behövt vattna på hela veckan! Tjoho!

Vem försöker jag lura, solen kom tillbaka, jag saknar dig! *gråtsmiley*