Malaria hamnar i skuggan av coronakrisen
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
I början av maj, bakom ridån av pandemin, beslutade Bolivias i teorin tillfälliga president Jeanine Áñez att försöka introducera fem GM-grödor i det bolivianska jordbruket, något som kan göra landet till regionens näst största marknad för GMO. Med risken att måla världen svartvit kan det konstateras att GMO för med sig mer skada än nytta. Framför allt när det gäller all verksamhet som sker runt GM-grödorna, då storföretag som Monsanto, om än indirekt, orsakar social orättvisa och skador på naturen samt människors hälsa.
I Bolivia togs beslutet av övergångspresidenten Jeanine Áñez mer eller mindre olagligt, om man ser till landets konstitution. Där har den tidigare regeringen sett till att GM-grödor ses för vad de verkligen är i dag; en onödig risk för människans och miljöns hälsa. Argumentet att GMO ska rädda världen eller Bolivia från svält och säkerställa någon typ av matsäkerhet, håller inte. Naturskyddsföreningen beskriver hur GM-grödor framför allt produceras för att mata världens köttproduktion och i andra hand som energiråvara. En väldigt liten del av GM-odlingen blir så småningom mat till världens hungriga.
Andra konsekvenser av att introducera fler GM-grödor är landytan som de kräver, då man på flera håll i världen kan se hur skogsskövlingen stiger och åkrarna för exempelvis sojaproduktion ökar, tydligt hos GMO-fantaster som Brasilien. Några få av världens globala storföretag har dessutom patent på alla delar av produktionslinjen, från utsädet (vilket innebär att småbönder inte har rätt att återanvända frön för eget bruk från ett år till nästa) till de ofta giftiga bekämpningsmedel som används till odlingen. Småbönder görs beroende av storkapitalister, då de år efter år behöver köpa nya frön och bekämpningsmedel. Ett skräckexempel på hur det kan gå är GMO i Indien, där flera tusentals småbönder begick självmord då de bland annat hade blivit lovade stora skördar, men råkade ut för torka och inte kunde möta Monsantos kostnader för nya frön och gifter.
Jeanine Áñez bästa argument för GM-grödor är att det ska rädda Bolivias ekonomi, det visar på en politiker som inte har förmågan att tänka långsiktigt (något som tyvärr verkar vara en trend på den politiska arenan). När ska vi förstå att man inte kan skapa en förmögenhet på bekostnad av naturen?
Det finns ingen prislapp på biologisk mångfald; när den förloras, blir vi svagare. Bolivia kanske har möjligheten att tjäna några extra miljoner på produktionen av genmodifierade grödor, men priset av att hugga ner deras essentiella skog och potentiellt förgifta friska vattendrag, luft och jord, är större än den snabba vinningen. Bolivia är dessutom ett av världens största bibliotek för biologisk mångfald, exempelvis så har dess många kulturer bevarat hela 77 olika majssorter. Tusentals års utveckling av diversitet kan nu gå förlorade.
Människan är inte kapabel att skapa frön på det nästan perfekta sätt som naturen har prövat sig fram till under miljontals år. Vi bör inte klä på oss vita labbrockar och gå in i processer som vi sedan inte kan stoppa. GM-grödor är kända för att slå ut naturens biologiska mångfald och skapa svagare monokulturer, istället för att uppskatta mångfaldens otroliga styrka. Det är dags att prioritera ner kortsiktiga ekonomiska vinster, innan det är för sent.
Snart är det sommar!
Bolivias övergångsregering och allt deras olagliga fiffel.
-
-
Zoom
-
Radar
-
Energi
-
Krönika