Glöd · Debatt

Vi kan ta oss ur kriserna

Simma ut till livbojen för att inte drunkna? Den globala ekonomin saknar lösningar på dagens kriser – men lokalt finns det lösningar.

Minns ni klimatkrisen? Kanske till och med skogsbränder och tsunamis? Allt flera skribenter poängterar att det är nu vi måste sätta igång med arbetet för ett hållbart samhälle. Kriserna blir allt fler och beredskapen är inte den bästa.
När Sverige skulle rösta om inträde i EU var de fyra friheterna en viktig sak. De innebär frihet för varor, tjänster, människor och kapital att röra sig över nationsgränserna. Hela det svenska etablissemanget omfamnade de här friheterna. ”Vi är ett litet exportberoende land” löd argumentet. Varningar klingade ohörda.

Egentligen var EU:s fyra friheter en kopia av Världshandelsorganisationens agenda. Friheterna är till för finansintressen, multinationella företag och global handel. Råvaror kan hämtas där de är billigast, produktion kan förläggas där arbetskraften är billigast och kraven på arbetsmiljö och yttre miljö är lägst. Sedan kan varor fraktas runt jorden, ibland flera varv. Vinster kan plockas ut där skatten är lägst eller helt obefintlig.

Men den globala ekonomin är inte längre ett väloljat maskineri, den genererar de stora kriserna som med allt större kraft drabbar välden. Globala transporter och ett globalt resmönster innebär alltid en stor risk för global smittspridning – det visste vi redan före coronaviruset. Den globala ekonomin förutsätter att länder håller sina gränser öppna, inte stänger dem för att kunna föra en egen politik. De allra mäktigaste finansmännen säger rent ut att demokrati är ett hinder. Och den enorma energianvändningen vid ett globalt produktionssätt kommer alltid att skapa stora avtryck i miljön, oavsett energislag. Ska vi komma till rätta med klimatkrisen krävs en drastisk minskning av transportarbetet.

Vad gör vi då, vi som vill ha en förändring? Vi rår väl inte på de mäktiga finansintressen som styr världen? Många av oss har länge diskuterat alternativ. Men vilken realism finns i det, kan vi genomföra fina visioner om ett annat samhälle när de mäktigaste intressena i världen styr åt motsatt håll och har en stor del av politikerna med sig? Vi måste utveckla våra visioner så att de engagerar många på ett begripligt och medryckande sätt, bli en starkare opinion och få de egna folkvalda politikerna med oss.

Vi måste också vara medvetna om motkrafterna. För att de ska kunna fortsätta sin dominans krävs att vi köper deras produkter och fortsätter låta våra banker placera pengarna hos dem, något som i sin tur bygger på att vi har förtroenden för de globala varumärkena. Tittytainment kallas det på globala finansmöten när den stora publiken ska hållas sysselsatt med lättviktig underhållning och inte engagera sig i den bistra verkligheten. Vi behöver bli medvetna om deras dominans över vårt tänkande och också utveckla skydd mot deras dominans när vi bygger ett lokalt försörjningssystem och en egen ekonomi.

Lokalsamhällen med lokal produktion av det mesta av livets nödtorft kombinerat med lokal ekonomi har diskuterats i ganska många år. Maten kan i stor utsträckning vara närproducerad liksom byggnader och mycket annat, med få mellanhänder. Konsumtionen måste ner till mindre än en fjärdedel av dagens för att vi ska kunna hushålla med planetens resurser. Det kan tyckas tufft och asketiskt men så behöver det inte vara. Högteknologiska produkter blir mindre nödvändiga, transporter kan bli en liten bråkdel av dagens. Livskvalitet och kvalitet på det vi köper kan höjas väsentligt, lokal näringsrik mat ersätter industrijordbrukets bulkvaror.

Under de senaste åren har det kommit mycket intressant forskning som gör att lokalsamhället inte behöver ses som en utopi utan något helt realistiskt. I den statliga forskningsstiftelsen Formas femåriga projekt ”Bortom BNP-tillväxt – Scenarier för hållbart samhällsbyggande” har 13 forskare undersökt vad som skulle kunna hända i det svenska samhället när tillväxt inte ses som ett självändamål, utan målet istället är de kvaliteter samhället kan tänkas vilja uppnå, bland annat sociala mål och miljömål. Ett av deras fyra scenarier handlar om lokalsamhället.

Det finns redan idag hjälp med att bilda gemensamt ägda företag via delvis samhällsfinansierade organisationen Coompanion som också hjälper till med lokalekonomiska analyser: Hur ser lokalsamhällets ekonomi ut? Var läcker det ut pengar som kan hamna utom räckhåll, bland annat i globala finanscentra? Hur kan vi täta de ekonomiska läckorna och få en mycket bättre tillvaro än idag med mindre pressade arbetssituationer och inflytande över både arbetsliv och livet i övrigt?

En lokal lösning kan ge förutsättningar för verklig demokrati där vi alla har större möjlighet att påverka det som är viktigt i vardagen. Lokalsamhällen sammankopplade i nätverk utgör den mest effektiva garderingen mot kriser. Vi blir mindre beroende av centrala funktioner (de behövs också men mer på marginalen) och kan hjälpas åt mellan lokalsamhällena vid till exempel missväxt. Samhällsstrukturen blir enklare, lättare att överblicka och förstå. Med en sådan samhällsmodell får vi kraftigt minskad energianvändning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Risken för globala virusepidemier minskar drastiskt.

Just nu är det ett utmärkt läge att börja en omvandling till ett sådant harmoniskt, mer självförsörjande och kriståligt samhällsbygge. Den globala marknadsekonomin har med stor tydlighet visat att den inte fungerar. Kriser av olika slag återkommer med allt större kraft utan att marknaden har några lösningar – de lösningarna skulle undergräva själva fundamentet för dagens globala ekonomiska system. Lokalt kan vi börja med alternativa lösningar redan nu.