Ökad kalkbrytning hotar Gotlands vatten – igen
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
Coronapandemin fortsätter att skörda liv över hela världen. Men de som dör eller blir sjuka är inte bara människor som blivit smittade. Ett minst lika stort problem är alla som drabbas av andra orsaker men som ändå kan kopplas till pandemin. Det kan handla om alla människor som inte kan få ihop pengar till mat för att de hålls inlåsta i karantän, om barn som smittas av andra dödliga sjukdomar på grund av inställda vaccinationsprogram, om mediciner och livsmedel som inte når fram på grund av inställda flygresor.
Hur många som kommer dö av orsaker som på ett eller annat sätt kan härledas till corona kommer vi nog aldrig att få reda på, en sak är dock säker: det är de allra fattigaste, de som redan innan detta var hårt drabbade av andra problem, som får lida mest.
I detta läge tycker Sverigedemokraterna att det är en bra idé att skära ner på det svenska biståndet. Och de vill inte skära med någon osthyvel, nej biståndet borde enligt deras vårbudgetmotion minska med minst 20 miljarder kronor från nuvarande 46 miljarder kronor om året. I princip en halvering med andra ord. Och de är inte ensamma, även Moderaterna anser att biståndet borde minska med 16 miljarder.
I SD:s fall är det dock kanske extra anmärkningsvärt eftersom de ju så ofta när de får frågor om Sveriges flyktingmottagande talar om att vi istället borde ge hjälp i flyktingarnas närområde.
Som skäl till varför biståndet bör minska anger de också, paradoxalt nog, just coronapandemin. I sin motion skriver de: “När en pågående kris på ett så uppenbart sätt drabbar svenska medborgares liv och hälsa och hotar att slå ut stora delar av näringslivet kan inte så enorma belopp skänkas bort till andra länder utan krav på motprestation.”
SD var dessutom det enda riksdagspartiet som i veckan röstade emot att Riksbanken ska delta i en finansieringslösning för att Somalia ska kunna skriva av sina lån till Internationella valutafonden (IMF). Somalia har under många år legat efter med skuld- och ränteinbetalningar, bland annat på grund av svältkatastrofer och ett 30 år långt inbördeskrig som har raserat landet. Men det tycker SD uppenbarligen inte är tillräckligt för att Riksbanken ska bidra med (i sammanhanget futtiga) 21 miljoner kronor för att Somalia ska kunna skriva av sin skuld. I sitt ställningstagande skriver de: ”Vi anser också att det vore oansvarigt att skänka bort en fordran som Riksbanken har på IMF när det finns stora behov i Sverige inom vård, omsorg och rättsväsende.”
Att det har funnits en del mer eller mindre misslyckade biståndsprojekt genom åren kan nog de flesta skriva under på. Men det är givetvis inget skäl till att vi, som ett av de rikaste länderna i världen, borde sluta hjälpa några av dem som har det svårast just nu. Istället borde vi arbeta för att motarbeta korruption. Ett sätt skulle kunna vara att i ökad utsträckning ge biståndet till organisationer som Givedirectly som har minskat fattigdomen i Kenya och Uganda genom att ge människor pengar direkt i handen.
Men SD har givetvis inga sådana förslag, istället avslöjar de än en gång att de hellre ser om sitt eget hus än försöker rädda grannens hus som brinner.
All sjukvårdspersonal som kämpar och kämpar och fortsätter att kämpa.
Det är måhända futtigt i sammanhanget – men gud vad jag saknar att kunna gå på livekonserter.
-
-
Radar
-
Zoom
-
Energi
-
Krönika