Glöd · Debatt

Agave – klimaträddare och näringsrikt foder med fermentering

Agave har fördelen att den kan växa där det är väldigt torrt och kan dessutom användas till många olika saker, skriver Hans Sternlycke.

DEBATT. Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave, som är en suckulent, kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio minusgrader. Bladen på agaven kan ta tillvara varje fuktighet i luften och rötterna den från jorden och agave kan även binda 30-60 ton koldioxid per år. Tyvärr är den oätlig, men med fermentering (anaerob jäsning) av bladen, som kan skördas efter tre år med maskiner, kan de ge ett näringsrikt och välsmakande foder. Via Organica, ett jordbruk och utbildningscenter för regenerativ odling (för att återskapa mullhalten) i Guanajuato i Mexiko, har utvecklat en modell för odling av agave. 86 procent av bönderna i Mexiko har ingen annan vattenkälla än nederbörden.

Juan Frias har utarbetat Modelo Zamarippa för torrområden som innebär styrt bete av får och getter i en ny solskyddad beteshage var dag kompletterat med ensilage av fermenterad agave. Agaven växer tillsammans med existerande djupt rotade kvävefixerande träd som mesquite (en baljväxt), huizache (bladkaktus), ökenironwoodträd (ett mycket hårt träslag), wattle och andra akacior (ärtväxter). Med tio kilo agaveensilage ökar lammens kroppsvikt med ett kilo. Ensilaget blir dessutom mycket billigt, 50 öre per kilo. 

Med 43 kilos produktion i torrvikt av biomassa per hektar och år ger det den högsta koldioxidinbindningen i världen näst efter frisk skog. Om man bara räknar med bindning av 25 ton koldioxid per hektar och år innebär det på värdens 12,5 miljarder hektar torrmarker bindning av 12,5 miljarder ton kol. Det är lika mycket som hälften av våra utsläpp av växthusgaser.

Naturligt har torrmarker inte så stor trädtäckning att de uppfyller ersättningsreglerna för klimatkompensation enligt Clean Development Mechanism i Kyoto-protokollet. Men med tilläggsplantering av träd kan de göra det, och då kan också agavens stora kolbindningsförmåga räknas in i underlaget för ersättning.

Agaven har använts i tusentals år för mat, dryck, sirap och fibrer och kan med de reglerna och fermentering och boskapsskötsel bli en klimaträddare och återställare av bördighet. Den behöver inte konstbevattning, ingen konstgödsel ihop med kvävefixerande träd och dessutom inga växtgifter.