Innehåll

• Glöd

  • Ledare

    Isolering är tortyr

    556 dagar. Så länge satt Harriette Broman isolerad i en svensk häktescell misstänkt för ett brott som hon inte hade begått. Under de dagarna hade hon inte någon kontakt med någon annan människa förutom när hon…

  • debatt

    Agave – klimaträddare och näringsrikt foder med fermentering

    DEBATT. Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave, som är en suckulent, kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio…
  • 

    Agave har fördelen att den kan växa där det är väldigt torrt och kan dessutom användas till många olika saker, skriver Hans Sternlycke. Foto: Pontus Lundahl/TT. 

    Publicerad 2019-12-13

    Glöd – debatt

    Agave – klimaträddare och näringsrikt foder med fermentering

    Dela artikeln:

    Hans Sternlycke

    DEBATT. Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave, som är en suckulent, kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio minusgrader. Bladen på agaven kan ta tillvara varje fuktighet i luften och rötterna den från jorden och agave kan även binda 30-60 ton koldioxid per år. Tyvärr är den oätlig, men med fermentering (anaerob jäsning) av bladen, som kan skördas efter tre år med maskiner, kan de ge ett näringsrikt och välsmakande foder. Via Organica, ett jordbruk och utbildningscenter för regenerativ odling (för att återskapa mullhalten) i Guanajuato i Mexiko, har utvecklat en modell för odling av agave. 86 procent av bönderna i Mexiko har ingen annan vattenkälla än nederbörden.

    Juan Frias har utarbetat Modelo Zamarippa för torrområden som innebär styrt bete av får och getter i en ny solskyddad beteshage var dag kompletterat med ensilage av fermenterad agave. Agaven växer tillsammans med existerande djupt rotade kvävefixerande träd som mesquite (en baljväxt), huizache (bladkaktus), ökenironwoodträd (ett mycket hårt träslag), wattle och andra akacior (ärtväxter). Med tio kilo agaveensilage ökar lammens kroppsvikt med ett kilo. Ensilaget blir dessutom mycket billigt, 50 öre per kilo. 

    Med 43 kilos produktion i torrvikt av biomassa per hektar och år ger det den högsta koldioxidinbindningen i världen näst efter frisk skog. Om man bara räknar med bindning av 25 ton koldioxid per hektar och år innebär det på värdens 12,5 miljarder hektar torrmarker bindning av 12,5 miljarder ton kol. Det är lika mycket som hälften av våra utsläpp av växthusgaser.

    Naturligt har torrmarker inte så stor trädtäckning att de uppfyller ersättningsreglerna för klimatkompensation enligt Clean Development Mechanism i Kyoto-protokollet. Men med tilläggsplantering av träd kan de göra det, och då kan också agavens stora kolbindningsförmåga räknas in i underlaget för ersättning.

    Agaven har använts i tusentals år för mat, dryck, sirap och fibrer och kan med de reglerna och fermentering och boskapsskötsel bli en klimaträddare och återställare av bördighet. Den behöver inte konstbevattning, ingen konstgödsel ihop med kvävefixerande träd och dessutom inga växtgifter.

    • Kategorier:
    • debatt
    • Glöd

    
    

    Dela artikeln:

• Zoom

  • Sorg och glada minnen när Livstycket firar sin sista jul

    Föreningen Livstycket har i nästan tre decennium haft verksamhet för invandrade kvinnor i stockholmsförorten Tensta. De har blivit kända för sina uttrycksfulla mönster och vackra produkter och deltagarna berättar också om den viktig sociala funktionen…

• Radar

  • Barsebäcks reaktorer godkända för rivning

    Strålsäkerhetsmyndigheten har godkänt att Barsebäck 1 och 2 monteras ned och rivs. Den sista reaktorn stängdes av 2005 och sedan 2006 har den hållits strålsäker inför nedmontering och rivning.

  • Nya regler ska skydda växter mot skadegörare

    Med klimatförändringarna har risken att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen ökat. Från den 14 december gäller nya regler för alla EU-länder om hur vi ska skydda oss mot olika typer av…

  • Slovakien säger nej till inskränkningar i aborträtten

    Den 5 december röstade parlamentet i Slovakien nej till ett lagförslag som allvarligt skulle inskränka kvinnors reproduktiva rättigheter. Flera organisationer har kritiserat lagförslaget och agerat för att stoppa det

  • Nytt centrum för kvinnors psykiska hälsa

    Uppsala universitet ska öppna ett tvärvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa. Målet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder. 

  • Forskare varnar för ”meat peak”

    För att hantera klimatkrisen måste kött- och mejerikonsumtionen minska rejält, det skriver 50 forskare i ett brev till tidningen Lancet planetary health.

  • Bistånd ska hjälpa flyktingar ta lån

    Många flyktingar har svårt att försörja sig och samhällen där de lever har svårt att utvecklas ekonomiskt. Därför satsar Sida på att ge garantier till långivare som annars inte skulle riskera att låna ut pengar…

  • Ja till mycket mer kalkbrytning på Gotland

    Grönt ljus för mer än tiofaldigad kalkbrytning utanför Klintehamn på Gotland. Det beskedet har Mark- och miljödomstolen nu gett företaget SMA Mineral, rapporterar SVT.

  • Frankrike tar emot asylsökande från Grekland

    Frankrike kommer att ta emot 400 flyktingar som befinner sig i Grekland för att avlasta landets pressade mottagningssystem, säger den franska ambassadören i Aten.

  • Historiskt klimatbesked från EU

    EU-länderna är överens: Målet är ett klimatneutralt EU om 30 år.Fast Polen får tills vidare stå utanför efter tuffa duster vid en rejäl nattmangling i Bryssel.

  • FN larmar om risk för massvält i Sydsudan

    Omkring 5,5 miljoner människor hotas av hungersnöd i Sydsudan, där både översvämningar och torka har förstört skördar och dödat mängder av boskap, varnar FN:s livsmedelsprogram WFP.

  • Forskning: Renar är bra för klimatet

    Renar är viktiga för klimatet visar forskning från Göteborgs universitet, rapporterar P4 Dalarna.

• Energi

  • Julens gröna godsaker

    Till julens godsaker hör fikon, dadlar och citrusfrukter. Men hur hittade dessa exotiska frukter till våra julbord? Med lite ansträngning kan man odla växterna själv – men hoppas inte på frukt.