Den vetenskapliga artikeln publicerades i samband med 40-årsdagen för den första klimatkonferensen i Genevé. ”Forskare har en moralisk skyldighet att varna mänskligheten för alla typer av hotande katastrofer och berätta ’hur det ligger till’”, inleder forskarna texten.

I artikeln beskrivs bland annat hur klimatet har förändrats sedan 1979. Trots 40 års klimatförhandlingar har mänskligheten i stort sett fortsatt i samma gamla hjulspår, enligt artikeln.

Forskarna menar att klimatkrisen har tydliga kopplingar till en överflödig konsumtion. Andra oroväckande trender som tas upp är bland annat befolkningsökningen, en ökad köttproduktion och ökad skogsskövling.

Vill nå ut brett

Enligt tidningen Aktuell Hållbarhet kommer flera av forskarna som ställer sig bakom studien från Sverige. En av dem är Ola Norrman Eriksson, professor och ämnesföreträdare för miljöteknik vid Högskolan i Gävle. Han säger till tidningen att ett sådant här upprop kan få större genomslag än traditionell forskning.

– Om man som forskare vill bidra till samhällsnytta och förändring är det bästa man kan göra kanske att skriva böcker eller föreläsa. En sådan här artikel som stöds av 11 000 forskare kan på samma sätt nå ut på bred front. Så här många forskare kan nå igenom bruset och här har vi forskarna som Greta säger att vi ska lyssna på.

Forskarna föreslår sex huvudsakliga åtgärder för att motverka utvecklingen:

1. Ersätta fossila bränslen med förnybar energi
2. Minska utsläppen av växthusgaser
3. Skydda och återställa ekosystem
4. Minska köttkonsumtionen
5. Byta fokus från ekonomisk tillväxt till mått på exempelvis välmående
6. Stabilisera befolkningsökningen 

I dagens ledare skriver Valdemar Möller om hur klimathotet prövar vårt abstrakta tänkande, med anledning av de 11 000 forskarnas upprop. 

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.