Northvolts konkurs lämnar Skellefteå med 12 miljarder i kommunal skuld, 600 tomma lägenheter och sex miljarder i förlorade pensionspengar. Vem bär notan?
När Northvolt gick i konkurs försvann inte bara en fabrik. Kvar står en kommun med 12 miljarder i skuld, 600 tomma lägenheter och pensionspengar som aldrig kommer tillbaka. Notan hamnar hos dem som aldrig fick rösta om satsningen.
Siffran är svår att grepa. Närmare 100 miljarder kronor i skulder. Så mycket var Northvolt skyldigt när konkursförvaltaren Mikael Kubu tog över bolaget. Av det finns nu runt 500 miljoner kronor i tillgångar i moderbolaget Northvolt AB att fördela bland fordringsägarna. I Northvolt Ett Expansion, projektbolaget bakom fabriksbygget i Skellefteå, ser det liknande ut: 600 miljoner i tillgångar mot 6,7 miljarder i skulder.
– I teorin skulle varje fordringsägare kunna få tio öre på kronan, men slutsumman är osäker, säger Mikael Kubu till Dagens PS.
För leverantörer med krav mot Northvolt Ett, där själva batterifabriken hör hemma, blir det ingenting alls. De prioriterade fordringsägarnas krav måste täckas fullt ut först. Sedan finns inget kvar.
Staten garanterade, skattebetalaren betalar
Northvolt byggdes upp med offentliga medel som ryggrad. Kreditgarantier från staten, lån från Europeiska investeringsbanken, infrastruktursatsningar och regionalt stöd. Motivet var tydligt: batteritillverkning sågs som en strategisk framtidsindustri för Europa, och Sverige skulle ligga i framkant.
När produktionen visade sig svårare att skala upp än planerat började kostnaderna skena. Leveransproblem och tekniska hinder skapade press från kunder och investerare. Det som från början presenterades som en investering i Sveriges långsiktiga konkurrenskraft blev i stället en lektion i hur risker fördelas i praktiken.
– När staten garanterar lån eller investerar indirekt via pensionskapital flyttas en del av risken till skattebetalare och pensionssparare. Om projektet lyckas blir vinsterna privata, men vid problem kan kostnaderna i praktiken socialiseras, skriver advokatbyrån KWM i en analys av fallet.
AP-fonderna investerade nästan sex miljarder kronor av svenska pensionspengar i Northvolt. De pengarna är borta. Helt. Fordringsägarna i konkursen får ingenting tillbaka till pensionsfonderna, bekräftar konkursförvaltningen.
En kommun som byggde om sig för en arbetsgivare
Skellefteå förändrades fysiskt under Northvoltåren. Hamnen muddrades för att ta emot importer. Vägar drogs, vatten och avlopp byggdes ut, cykelbanor anlades. Kommunen investerade omkring 150 miljoner kronor i infrastruktur i industriområdet, enligt kommunalrådet Lorents Lundqvist.
Bostadsbristen var redan ett faktum när Northvolt etablerade sig. Det kommunala bostadsbolaget Skebo började bygga i rekordfart och stod under en period för var fjärde ny allmännyttig lägenhet i hela landet. Mellan 2022 och 2025 uppgick bolagets planerade investeringar till knappt 2,4 miljarder kronor. Av dem är 1,5 miljarder lån.
Kvadratmeterpriset på bostadsrätter steg nästan 70 procent mellan 2019 och 2022. Sedan vände allt.
2025 lämnade över 5 000 personer Skellefteå. Kvadratmeterpriset sjönk 27 procent på ett år. Skatteintäktsförlusterna uppgick till 200 miljoner kronor. Skebo drog i nödbromsen och stoppade nästan 800 planerade bostäder, men byggena som redan var igång gick inte att avbryta.
– Vi tror att vi kan skjuta lite grann på regelmässiga avskrivningar i fastigheten om vi inte tagit dem i bruk, och det blir mycket pengar, säger Skebos vd Helena Markgren till SVT.
Planen är att låta nybyggda hus stå klara men stängda tills efterfrågan ökar. 629 lägenheter blir inflyttningsklara de närmaste åren. En stor del riskerar att stå tomma.
Kommunal skuld växer
Jämte Northvolt har låneskulden ökat för både kommunen och kommunens bolagskoncerner. Från 9 miljarder kronor 2021 till nästan 12 miljarder 2024. Ytterligare 2 miljarder prognostiserades för 2025. Det är pengar som lånats för att bygga den stad som Northvolt skulle fylla.
Lorents Lundqvist menar att krisbilden är överdriven. Nästan hälften av dem som flyttade till Skellefteå under den stora inflyttningen har valt att stanna, säger han till Realtid.
– De har fått andra jobb eller väntar på att olika saker ska komma igång. De bor kvar och jobbar på annat håll under tiden.
Han uppskattar att de nyinflyttade bidrog med 700-800 miljoner kronor i skatteintäkter under perioden. Och infrastrukturen finns kvar.
– Vi har ett industriområde där el, vatten och vägar redan är dragna. Då kan vi erbjuda det till andra, säger Lundqvist.
Lyten köper, men utan skulderna
I slutet av februari 2026 slutförde det amerikanska bolaget Lyten sitt köp av Northvolts tillgångar. Till skillnad från Northvolts ingångsläge köper Lyten en delvis färdig fabrik där det går att producera batterier vid åtminstone en produktionslinje. Bolaget planerar att leverera sina första batterier under andra halvåret 2026.
Lyten tillskriver Northvolts tillgångar ett värde på nästan 50 miljarder kronor, men betalade betydligt mindre enligt konkursförvaltaren. Köpet är finansierat av aktieinvesteringar från nordamerikanska och europeiska investerare samt kapital från EQT-bolaget EdgeConnex, som köpt in sig på området för att bygga datacenter.
Det nya bolaget bär inte samma tunga lånefinansiering som det gamla. Skulderna ligger kvar i konkursboet. Där ligger också notan till underleverantörerna, till pensionsfonderna och till den kommun som satsade allt på en enda arbetsgivare.