140 deltagare från 90 kommuner samlas i nytt nätverk. Sveriges 5,3 miljoner fritidsodlare kan bli en resurs i krisberedskapen.
Över 140 deltagare från 90 kommuner samlades vid den första träffen i ett nytt nationellt nätverk för lokal matberedskap. Målet: att synliggöra Sveriges 5,3 miljoner fritidsodlare som en resurs i krisberedskapen.
Sveriges matförsörjning är sårbar. Klimatförändringar, krig och ett starkt logistikberoende har gjort behovet av lokal resiliens allt tydligare. Samtidigt finns en resurs som hittills nästan saknats i den nationella beredskapsplaneringen: de 5,3 miljoner svenskar som odlar något ätbart i sin trädgård, på sin kolonilott eller i en pallkrage på balkongen.
Nu ska det bli ändring. Genom projektet Mat till alla, en Vinnovafinansierad innovationsplattform, har ett nytt nätverk för lokal matberedskap lanserats. Bakom initiativet står Coompanion Roslagen & Norrort, Fritidsodlingens riksorganisation FOR, Sveriges Civilförsvarsförbund och Mikrofonden.
– Vi vill visa att fritidsodlingen inte är en hobby, utan en samhällsresurs, säger Marek Rolenec, projektledare på FOR och en av författarna till rapporten Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap.
En yta större än yrkesodlingen
De svenska fritidsodlarna brukar tillsammans en yta som är större än den yrkesmässiga grönsaksodlingen. Ändå används bara 10-15 procent av den totala grönytan i svenska trädgårdar till odling av ätbart. Potentialen är med andra ord stor.
87 procent av befolkningen, drygt sju miljoner svenskar, har tillgång till någon form av odlingsplats. Enligt FOR skulle skörden kunna mångdubblas med ökad kunskap, mer mark och tid. 38 procent av befolkningen har ökat sitt intresse för odling de senaste fem åren, och 500 000 personer uppger att de önskar få odlingsmöjligheter.
– De små fritidsodlarna har en enorm fördel. De kan producera mat utan maskiner, de är inte beroende av transporter och med rätt kunskap kan de även producera egen jord, gödsel och utsäde, säger Marek Rolenec.
Kommunala verktyg och stadsnära odling
Vid nätverkets första digitala träff presenterades lokala exempel på hur kommuner redan arbetar med frågan. Göteborgs stadsnära odling kombinerar biologisk mångfald, rekreation och lokal matproduktion. Staden har anställt en stadsbonde som ger stöd och råd till nya odlare och anordnar kurser. Uppsala Matråd lyftes som ett annat exempel, ett lokalt food council som samlar civilsamhälle, kommun och näringsliv kring matfrågor.
Eva Westergren har drivit projektet Odla vardagsmaten i Trosa kommun. Hon menar att tidig insikt om vikten av egen matproduktion vid en långvarig kris var nyckeln.
– Det finns väldigt många trädgårdsmästare där ute som kan mycket om odling men som kanske inte är så bra på till exempel näringstäthet, lagring och konservering, säger hon.
Krav på politisk handling
Rapporten från FOR och Coompanion presenterar förslag på både statlig och kommunal nivå. Från statligt håll handlar det om att ställa krav på att mark för odling ska ingå i planeringen av nya bostadsområden, om grön skatteväxling med sänkt moms och avdrag för arrenden, samt om att föra in kunskap om odling i grundskolans läroplaner.
På kommunal nivå föreslås odlingssamordnare som samordnar marktillgång och kunskapshöjande insatser, förenklade regler för kompostering och växthus, samt samverkan med fritidsodlingens organisationer.
Eva Johansson, rapportens andra huvudförfattare, ser ett tydligt intresse bland kommuner att lära av varandra.
– Det finns nyfikenhet och intresse att veta mer och ta del av andras erfarenheter, det ser vi i de svar vi fått på enkäter till kommunerna, säger hon.