Prenumerera

Logga in

Nyheter

Åkern byter ägare: bolag köper jordbruksmark

Åkern byter ägare: bolag köper jordbruksmark

Bara 55 000 av 229 000 ägarenheter brukar sin jordbruksmark aktivt. Skogsbolag och kapitalstarka köpare tar över när åldrande ägare säljer.

229 000 ägarenheter har jordbruksmark i Sverige. Bara 55 000 av dem brukar jorden aktivt. Resten arrenderas ut, ligger obrukad eller ägs av bolag som ser åkern som en tillgång i en portfölj.

Siffran kommer från Jordbruksverkets rapport om jordbruksmarkens ägare, publicerad i augusti 2026. Den visar en struktur där marken i allt högre grad ägs av någon annan än den som kör traktorn. Mellan 40 och 45 procent av den brukade jordbruksmarken arrenderas av den som odlar den. Bonden äger inte sin egen åker.

Skogen sväljer åkern

Sedan år 2000 har jordbruksmarken minskat med 50 200 hektar. Samtidigt har den produktiva skogsmarken på ägarenheter som även omfattar jordbruksmark ökat med 2,2 miljoner hektar. Det är en ökning på 14 procent på tjugofyra år.

Vad som händer är att skogsbolag och stora markägare köper upp gårdar där åkern antingen planteras igen eller arrenderas ut. Privata aktiebolag äger i dag 3 procent av jordbruksmarken men hela 23 procent av den produktiva skogsmarken på enheter som också har jordbruksmark. Koncentrationen syns tydligare i skogen än på åkern, men den driver på båda håll.

Jordbruksverket delar upp ägare i klasser. Enskilda ägare, alltså fysiska personer, dödsbon och icke-aktiebolag, håller fortfarande 91 procent av jordbruksmarken. Men genomsnittsåldern bland privata ägare är 60 år, sex år äldre än år 2000. När den generationen säljer eller dör är frågan vem som tar över.

Priset styr vem som kan köpa

Medelpriset på åkermark i Sverige var 165 000 kronor per hektar 2025, en ökning med 18 procent på fem år. I Skåne och Östergötland, de mest bördiga regionerna, ligger priset på 394 000 kronor per hektar. I Norrland kostar samma hektar 25 000 kronor.

Prisspridningen gör att det i södra Sverige nästan är omöjligt för en ung brukare att köpa mark utan externt kapital. Enligt Åkermarksprisrapporten 2025 var medelåldern bland köpare 51 år. 91 procent av köpen var tillköp till befintligt lantbruk. Bara 9 procent var nyetableringar.

– Åkermark har under lång tid varit den självklara värdedrivaren. Att betesmark stiger mer än åkermark är ett tydligt trendbrott och speglar den förbättrade lönsamheten inom animalieproduktionen, säger Emma Nilsson, affärsansvarig för jordbruk på Svefa Skog & Lantbruk.

Svefas marknadsstatistik för 2025 visar att betesmark steg med 3,4 procent medan åkermark ökade med 2,3 procent. Det är första gången på länge som betesmarken springer ifrån.

Arrendatorn sitter fast

För den som brukar arrenderad mark innebär prisuppgången ett dubbelgrepp. Markvärdet stiger, och med det arrendet. Jordbruksverkets statistik visar att arrendena är en nödvändighet för majoriteten av landets jordbruksföretag. Utan arrenderad mark kan de inte driva sin verksamhet.

Svefas jordbruksindex 2026, som väger samman normskörd, arrendenivåer, prisutveckling och marknadsnärhet, toppas av Skåne län följt av Östergötland och Örebro. Örebro sticker ut med landets starkaste prisutveckling på tolv månader, plus 7 procent, i kombination med lägre markpriser än premiumregionerna.

Markus Helin på Svefa bedömer att priserna generellt kommer fortsätta stiga under 2026, om än i långsam takt. Han pekar på den geopolitiska utvecklingen som en osäkerhetsfaktor.

Glesbygden töms

I Norrland föll åkermarkspriserna med 11 procent 2025. Det är den enda regionen där priserna sjunker kraftigt. Samtidigt pekar Svefa på att norra Sverige på sikt kan få ökad strategisk betydelse, kopplat till klimatförändringar, livsmedelsberedskap och den industriella utvecklingen.

Det innebär att mark som i dag är billig kan bli eftertraktad. Frågan är om de som bor där har råd att vara med när intresset vänder.

Jordbruksverket konstaterar i sin rapport att kunskapen om vem som äger jordbruksmark är bristfällig, just för att statistiken historiskt har fokuserat på vem som brukar marken. Ägarstrukturen har hamnat i skuggan. Nu, när 40 procent av åkern brukas av någon som inte äger den, blir den frågan svårare att ignorera.

Inez Abrahamsson

Skribent

Inez Abrahamsson skriver om landsbygd, lokal utveckling och omställning för Landets Fria Tidning.