I Bottnabygden blomstrar det småskaliga lokalsamhället. LFT har hälsat på i en trakt där kultur och mat möts och där nya initiativ ofta ger ringar på vattnet. I år fyller inköpsföreningen – som bland annat driver den lokala livsmedelsbutiken– 20 år. Vad är det som gjort att de kunnat hålla engagemanget levande alla dessa år?
Alldeles ovanför Bovallstrand längs den bohuslänska kusten ligger Bottnafjorden. Naturen här omkring är både vacker och dramatisk, med glittrande vatten och uppskjutande klippor – det är inte konstigt att det har blivit ett populärt tillhåll för turister sommartid.
Men det är inte bara turisterna som lockas hit, i det som kallas Bottnabygden och som sträcker sig runt fjorden och en bit inåt landet har det under de senaste åren blossat upp en lång rad småskaliga initiativ, många av dem har miljö och mat i fokus men också konst och kultur. Här finns bland annat två ekobyar, en konstskola och en konstnärsverkstad, en scenstudio, ekokaféer, en tillsammansodling, ett stenugnsbageri, en bönfabrik och mycket mer. Trots att det inte bor mer än några hundra personer i bygden.
Inköpsföreningen – en knutpunkt i bygden
Nyfiken på vad det är som gör trakten så attraktiv och levande har jag tagit bussen från Göteborg för att stämma träff med tre av traktens eldsjälar: Britt Johansson, Catharina Göransson och Lena Falkheden. Alla tre är engagerade i den lokala inköpsföreningen som har blivit något av en knutpunkt och plattform för många av de verksamheter som har startat upp i bygden.
– För 21 år sedan lades ICA-handeln som låg här ner. Den mötesplats där man spontant och enkelt kunde träffa folk i bygden försvann plötsligt. Det var då vi började diskutera och bestämde oss för att starta en inköpsförening, berättar Catharina Göransson som har varit med sen starten.
Inköpsföreningens första lokal låg i en kylig källare, efter några år kunde de dock flytta till den plats där vi sitter nu och bli grannar med KKV, Konstnärernas Kollektivverkstad. Förutom en butik driver inköpsföreningen numera också ett kafé som går under namnet Olivia, dessutom anordnar de marknader, seminarier, har ett lånebibliotek och mycket mer. Deras paroll är ”mat – möten – möjligheter”, vilket ganska väl sammanfattar mycket av det som händer i och omkring föreningen.
Nu sitter vi vid ett bord på verandan utanför kaféet och butiken. Det märks att alla tre har varit med ett tag och har mycket att berätta om bygden, de nickar ofta bekräftande åt varandras iakttagelser och associationerna böljar fram och tillbaka.
Tillsammansodling
Britt Johansson har varit medlem i föreningen i drygt ett år, och ordförande sedan slutet av april. Hon är även engagerad i en tillsammansodling i Bärfendal där hon bor, ungefär en mil bort, och levererar egenodlade grönsaker till butiken.
Dessutom är hon för närvarande involverad i ett projekt som går ut på att utveckla ett kultursystem kring Bottnafjorden. Hon berättar att hon växte upp i Munkedals kommun, inte så långt från där vi befinner oss, men att hon sedan har bott i Norrbotten och därefter kring Göteborg innan hon för några år sedan bestämde sig för att flytta tillbaka till bygden.
– Mina plantor fick inte plats på balkongen i Mölndal längre så jag kände att jag behövde komma ut på landet, och när jag flyttade hit kändes det som att sluta livscirkeln igen.
Lena Falkheden är från Göteborg men har också kopplingar till bygden i och med att hennes morfar kom från Bovallstrand. Precis som Catharina Göransson har hon varit engagerad i inköpsföreningen ända sedan starten. En anledning till att hon valde att flytta hit för tjugofem år sedan var att det fanns ett starkt kulturellt sammanhang och gemenskap genom bland annat KKV och Gerlesborgsskolan.
Catharina Göransson flyttade hit för att gå på Gerlesborgsskolan, numera bor hon i ekobyn Skärkäll som i början på 90-talet startade som en ekonomisk andelsförening på initiativ av Gerlesborgsskolans dåvarande rektor Per Lilienberg och optikern och konstnären Klas Nilsson.
Stenindustri och konst
Bohuslän har en lång historia av stenindustri och stenhuggeri. I mitten av 1940-talet startades Gerlesborgsskolan av konstnären Arne Isacsson, och det är just här – i brytpunkten mellan konsten, kulturen och det traditionella hantverket som mycket av det som finns i bygden i dag har uppstått, menar Catharina Göransson.
– Allt började egentligen med konsten kan man säga. Konsten kom för att stanna sida vid sida med gammal stenindustri och det gjorde att den plats vi sitter på nu är en av Europas bästa stengårdar för stenskulptörer.
En hel del, menar de, är också tack vare Per Lilienberg som var rektor på Gerlesborgsskolan i tjugo års tid.
– Per hade en vision om möten över kulturgränser, mellan konstformer och mellan konst och vetenskap. Det fanns också ett väldigt starkt miljöengagemang på skolan under hans tid som rektor, berättar Lena Falkheden.
– Den här bygden har levt med konsten, fyller Britt Johansson i. Det skapar en öppenhet och en kreativitet och på något sätt har det varit en fördel i allt som händer här. Utan skolan och den kreativa miljön kanske även inköpsföreningen skulle ha sett helt annorlunda ut.
Skolans betydelse
Lena Falkheden håller med om att det konstnärliga har haft stor betydelse, men menar också att det har varit en avgörande faktor att det har ägt rum inom en kurs- och utbildningsverksamhet.
– Det finns forskning som visar att utbildningsinstitutioner är oerhört viktiga för mindre orter. Som konstnär kan man komma hit och hyra arbetsplats och det har alltid varit en väldig genomströmning av folk här. Vissa blir fascinerade av trakten och slår sig kanske ner. Visserligen flyttar många ungdomar härifrån för att utbilda sig, men å andra sidan är det också många som kommer hit av samma skäl.
Catharina Göransson lyfter även fram Botnik Studios som ligger bredvid inköpsföreningen och som även driver en loppis och kafé, samt Clandestino som under flera år arrangerade festivaler som drog mängder med människor till bygden, varav flera har kommit att återvända.
Alla tre pratar sig också varma om mötena över generationsgränser och betydelsen av att ta tillvara på de nya möten som uppstår. Till exempel anordnar de varje år en rundtur för de nya eleverna på Gerlesborgsskolan och eleverna erbjuds också att bli medlemmar vilket ett antal brukar nappa på varje år.
Att bjuda in och känna tillit
När inköpsföreningen startade var de 20 medlemmar och sedan dess har de vuxit stadigt till dagens drygt 250 medlemmar, varav ungefär 170 är aktiva. Varje medlem betalar en insats till föreningen, samt en årsavgift om de är aktiva, och får engagera sig i någon av föreningens många arbetsgrupper.
– Att bjuda in och att känna tillit till varandra är otroligt viktigt, säger Catharina Göransson och tar upp en nyckel och håller fram.
– Alla som är aktiva, betalande medlemmar får en sådan här så de kan komma in i butiken när de vill. Jag kan gå in här klockan ett på natten och hämta choklad till exempel om jag skulle bli sugen, säger hon.
Många byar i Sverige brottas ju med avfolkning, finns det något ni skulle vilja skicka med till andra som vill skapa gemenskap och engagemang på sin plats?
– Gräv där du står, säger Britt Johansson. Var kan jag hitta människor som tycker likadant som jag? Jag funderade ganska länge på vilka andra i Bärfendal som kunde vara intresserade av gemensamhetsodling innan jag startade. Nu är vi tio personer som odlar och har trevligt tillsammans.
Bättre förutsättningar än andra glesbygder
Lena Falkheden menar att man inte heller ska glömma bort att den här bygden, jämfört med många andra i Sverige, är relativt privilegierad med tanke på att de har relativt nära till städer och till kommunal service.
– Generellt i Sverige brottas landsbygden med strukturella problem och en stark urban norm. Det finns en smärtgräns för landsbygden när den grundläggande servicen dras in, då tror jag att det krävs ett exceptionellt engagemang för att bygden ska kunna leva vidare. Även om vi på många sätt är ett lyckat exempel så ska vi komma ihåg att här ändå finns skola upp till högstadiet och det är inte jättelångt till vårdcentral och livsmedelsbutiker. Lokala initiativ är väldigt viktiga men det offentliga har också ett grundläggande ansvar, säger hon.
Problemet häromkring, som de återkommer till flera gånger under samtalet, är istället de höga huspriserna. Ett stort antal av husen längs med kustbandet är sommarstugor eller ärvda hus och att flytta hit utan ett stort startkapital låter sig inte göras så lätt.
Detta är också något som man håller på att undersöka i det kultursystemsprojekt som inköpsföreningen är involverad i, hur man kan jobba för att skapa billigare boenden och möjlighet att arrendera mark billigt.
Ett exempel på där man har lyckats är Hogslätts Vänboende som är en kooperativ hyresrättsförening som har byggt ett hyreshus i Gerlesborg med tolv lägenheter. Boendet stod klart 2018 och skapades på initiativ av den ideella föreningen Kvarten med målet att skapa hyresbostäder för åretruntboende till överkomliga kostnader. Lena Falkheden berättar att det har blivit väldigt uppmärksammat, bland annat av tidskriften Arkitektur, och förra året var det en av de nominerade till årets bygge.
Skärkälls konstnärsby
Det har blivit dags för lunch, men innan dess tar vi en sväng förbi Skärkälls eko- och ateljéby där Catharina Göransson, som bott i byn i flera år, guidar mig runt. Förutom bostäder finns här även en gemensam ateljé och verkstad. Husen är egensinnigt designade och flera ligger en bit upp på klipphyllorna eller sticker fram i grönskan.
Innan jag beger mig hemåt kör Britt Johansson mig ner till Gerlesborgsskolan där vi äter lunch på skolans kafé. Utanför stöter hon på en bekant och de börjar genast prata, det märks tydligt att detta är en plats där alla känner alla och där gemenskapen är stor.
Innan jag åker hem får jag med mig två ex av tidskriften Bottna Bulletin som några av de boende i bygden sätter samman och ger ut. Detta nummer handlar uteslutande om inköpsföreningen med anledning av att de firar 20 år i år. Jag kommer att tänka på en sak som Catharina Göransson säger innan vi skiljs åt:
– Det unika med den här föreningen är att sådana här initiativ oftast inte brukar hålla någon längre tid, men vi har hållit på i tjugo år nu. Vi har försökt förstå vad det är som gjort att vi har fortsatt så länge, och en sak tror jag är att vi alltid har vetat att kultur, mat, odling och konst hänger ihop.
Kanske är det så enkelt att goda idéer föder fler goda idéer och att mat och kultur är en sällsynt god kombination.
Exempel på lokala initiativ i Bottnabygden
Bottnafjordens inköpsförening
Skärkälls ateljé- och ekoby
Hala ekoby
Hogslätts vänboende
Bottna filosoficirkel
Café Existens
Café Olivia
Gerlesborgs kök och café
Bottna Inn
Rekoring Bottnafjorden
Bottna Tillsammansodling
Svensk fava – Bönfabrik
Lyckans stenugnsbageri
Odlingsnätverket Bottna
Bottna Technoklubb
Botnik Studios