EU:s långtidsbudget och coronastöd är till sist i hamn, efter fyra dagar och två nätter. ”Vi gjorde det”, jublar EU-basen Charles Michel efter maratontoppmötet i Bryssel. Fast kritik finns mot både rättsstatslösning och klimatnedskärningar.
Strax efter halv sex på tisdagsmorgonen kom det förlösande beskedet från EU:s maratontoppmöte i Bryssel.
”Deal! (Uppgörelse)”, löd det korta beskedet från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel via Twitter.
Strax efteråt strålar han som den uppgående solen på en presskonferens.
– EU är starkt, EU är förenat. Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu. Vi har visat vår tilltro till vår gemensamma framtid, säger rådsordföranden.
– Det här är första gången i EU:s historia som vår budget kommer att vara kopplad till våra klimatåtaganden. Det är första gången som respekten för rättsstatsprinciperna är ett avgörande villkor för budgetutgifter och första gången som vi tillsammans förstärker våra ekonomier gentemot en kris, säger Michel i Bryssel.
Miljardstöd
Uppgörelsen innebär en långtidsbudget på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021-27.
Det blir också ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro – 7,7 biljoner svenska kronor. Drygt hälften, 390 miljarder euro, delas ut i rena bidrag till hårt coviddrabbade länder och företag. Återstoden, 360 miljarder, erbjuds i lån. Pengarna ska gemensamt lånas upp av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.
Förslaget om att EU skulle låna upp pengar till en gigantisk coronafond och sedan erbjuda bidrag och lån till medlemsländerna kom gemensamt från Tyskland och Frankrike.
Deras ledare är nöjda på en gemensam presskonferens, även om flera medlemsländer, däribland Sverige, har tyckt att de båda tog lite väl mycket för givet att de andra 25 medlemsländerna bara skulle hänga på.
"Viktig signal"
Bidragsfonden har krympt med 110 miljarder på grund av det.
– Det var inte enkelt, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, sida vid sida med den franske presidenten Emmanuel Macron.
– Men vi har lyckats, det är en viktig signal att denna ganska säregna konstruktion (EU) med 27 medlemsländer ändå kan uträtta något gemensamt, säger Merkel som säger sig vara redo att börja förhandla med EU-parlamentet om samtycke till budget och coronastöd.
Macron kallar i sin tur uppgörelsen för historisk.
Han pekar särskilt på att en rad EU-länder, inte minst Tyskland, nu har gått med på att EU-länderna låter EU-kommissionen låna upp pengar gemensamt till coronastöden. De tar också gemensamt ansvaret för att betala tillbaka dem.
Flera länder, som Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna, var också helt emot att de lånade pengarna till stor del skulle fördelas som bidrag till drabbade länder utan krav på återbetalning.
– Men de har accepterat det, säger Macron.
Nya intäkter?
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tar också till stora ord i sin syn på budgeten.
– EU som en helhet har nu en stor chans att komma starkare ut ur krisen. I dag har vi tagit ett historiskt steg som vi alla kan vara stolta över, säger von der Leyen på sin presskonferens med Charles Michel.
Kommissionsordföranden betonar inte minst de nya egna intäkter som budgeten tar upp: planerna på en plastskatt, en importavgift för varor från områden som inte har lika hårda klimatregler, en omsättningsavgift för nätjättar med mera.
– Det är ett stort steg framåt, med en klar tidtabell. De nya egna resurserna kommer att stärka EU även på lång sikt, anser von der Leyen, vars kommission nu uppmanas att lägga fram konkreta förslag om avgifterna.
För att verkligen införa dem krävs dock att förslagen också godkänns av EU:s ministerråd, vilket väntas bli ytterst svårt, med tanke på kritiska röster i många medlemsländer, däribland Sverige.
Urvattnat
Kritik hörs också mot de ordalydelser som till sist valdes när det gäller att kräva att länder måste uppfylla rättsstatsprinciper och grundläggande värderingar för att få ut allehanda budget- och coronamedel.
Urvattnat, anser kritikerna, medan Polen och Ungern gläds och anser att de nu får möjlighet att säga nej till det som EU-kommissionen kommer att föreslå på temat.
– Utan godkännande från Visegrád-gruppen (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) kommer inget att hända här, hävdar polske premiärministern Mateusz Morawiecki på en presskonferens tillsammans med ungerske kollegan Viktor Orbán.
von der Leyen anser dock att de skrivningar som nu finns är absolut tillräckliga.
– Texten har blivit bättre. Det är ett väldigt starkt åtagande till rättsstatsprinciperna, säger kommissionsordföranden.
Även miljörörelsen är kritisk mot beslutet att minska ner den stora omställningsfonden för EU:s mest nedsmutsade områden från 37,5 till 17,5 miljarder euro.
Fakta: Uppgörelsen i Bryssel
Här är några av de viktigaste delarna i EU-toppmötets uppgörelse i Bryssel:
Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.
Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder – i stället för 30 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.
Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.
Långtidsbudgeten för år 2021–27 ligger på totalt 1 074,4 miljarder euro. De största delarna utgörs som vanligt av regionalstödet och jordbrukspolitiken, som vardera får ungefär en tredjedel av medlen.
EU-kommissionen ges i uppdrag att ta fram ett system för hur budgeten och coronastödet ska skyddas från missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättsstatsprinciper.
På inkomstsidan föreslås en rad nya EU-intäkter, i form av bland annat en plastskatt och en omsättningsavgift för nätjättar. Än så länge rör det sig dock bara om förslag. Eftersom många länder är starkt kritiska är det högst osäkert om något av dem blir verklighet.
Intäkten från tullavgifter ändras samtidigt så att medlemsländerna får behålla 25 procent av de avgifter som tas ut, i stället för 20 procent.
Fem länder ges rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året, Nederländerna får 1 921, Sverige 1 069, Österrike 565 och Danmark 377 miljoner.
Källa: Europeiska rådet.
