Strax efter halv sex på tisdagsmorgonen kom det förlösande beskedet från EU:s maratontoppmöte i Bryssel.

”Deal! (Uppgörelse)”, löd det korta beskedet från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel via Twitter.

Strax efteråt strålar han som den uppgående solen på en presskonferens.
– EU är starkt, EU är förenat. Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu. Vi har visat vår tilltro till vår gemensamma framtid, säger rådsordföranden.

– Det här är första gången i EU:s historia som vår budget kommer att vara kopplad till våra klimatåtaganden. Det är första gången som respekten för rättsstatsprinciperna är ett avgörande villkor för budgetutgifter och första gången som vi tillsammans förstärker våra ekonomier gentemot en kris, säger Michel i Bryssel.

Miljardstöd

Uppgörelsen innebär en långtidsbudget på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021-27.

Det blir också ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro – 7,7 biljoner svenska kronor. Drygt hälften, 390 miljarder euro, delas ut i rena bidrag till hårt coviddrabbade länder och företag. Återstoden, 360 miljarder, erbjuds i lån. Pengarna ska gemensamt lånas upp av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.

Förslaget om att EU skulle låna upp pengar till en gigantisk coronafond och sedan erbjuda bidrag och lån till medlemsländerna kom gemensamt från Tyskland och Frankrike.

Deras ledare är nöjda på en gemensam presskonferens, även om flera medlemsländer, däribland Sverige, har tyckt att de båda tog lite väl mycket för givet att de andra 25 medlemsländerna bara skulle hänga på.

"Viktig signal"

Bidragsfonden har krympt med 110 miljarder på grund av det.

– Det var inte enkelt, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, sida vid sida med den franske presidenten Emmanuel Macron.

– Men vi har lyckats, det är en viktig signal att denna ganska säregna konstruktion (EU) med 27 medlemsländer ändå kan uträtta något gemensamt, säger Merkel som säger sig vara redo att börja förhandla med EU-parlamentet om samtycke till budget och coronastöd.

Macron kallar i sin tur uppgörelsen för historisk.

Han pekar särskilt på att en rad EU-länder, inte minst Tyskland, nu har gått med på att EU-länderna låter EU-kommissionen låna upp pengar gemensamt till coronastöden. De tar också gemensamt ansvaret för att betala tillbaka dem.

Flera länder, som Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna, var också helt emot att de lånade pengarna till stor del skulle fördelas som bidrag till drabbade länder utan krav på återbetalning.

– Men de har accepterat det, säger Macron.

Nya intäkter?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tar också till stora ord i sin syn på budgeten.

– EU som en helhet har nu en stor chans att komma starkare ut ur krisen. I dag har vi tagit ett historiskt steg som vi alla kan vara stolta över, säger von der Leyen på sin presskonferens med Charles Michel.

Kommissionsordföranden betonar inte minst de nya egna intäkter som budgeten tar upp: planerna på en plastskatt, en importavgift för varor från områden som inte har lika hårda klimatregler, en omsättningsavgift för nätjättar med mera.

– Det är ett stort steg framåt, med en klar tidtabell. De nya egna resurserna kommer att stärka EU även på lång sikt, anser von der Leyen, vars kommission nu uppmanas att lägga fram konkreta förslag om avgifterna.

För att verkligen införa dem krävs dock att förslagen också godkänns av EU:s ministerråd, vilket väntas bli ytterst svårt, med tanke på kritiska röster i många medlemsländer, däribland Sverige.

Urvattnat

Kritik hörs också mot de ordalydelser som till sist valdes när det gäller att kräva att länder måste uppfylla rättsstatsprinciper och grundläggande värderingar för att få ut allehanda budget- och coronamedel.
Urvattnat, anser kritikerna, medan Polen och Ungern gläds och anser att de nu får möjlighet att säga nej till det som EU-kommissionen kommer att föreslå på temat.

– Utan godkännande från Visegrád-gruppen (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) kommer inget att hända här, hävdar polske premiärministern Mateusz Morawiecki på en presskonferens tillsammans med ungerske kollegan Viktor Orbán.

von der Leyen anser dock att de skrivningar som nu finns är absolut tillräckliga.

– Texten har blivit bättre. Det är ett väldigt starkt åtagande till rättsstatsprinciperna, säger kommissionsordföranden.

Även miljörörelsen är kritisk mot beslutet att minska ner den stora omställningsfonden för EU:s mest nedsmutsade områden från 37,5 till 17,5 miljarder euro.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.