Naturbetesmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är en viktig del av kulturlandskapet. Men naturbetesmarkerna i Sverige minskar stadigt, trots att det finns ersättning att söka för att sköta sådan mark.

Forskarna ville undersöka varför det är så, och om det beror på att det saknas betesdjur, vilket Jordbruksverket har lyft som en möjlig förklaring.

De kom fram till att det inte saknas nötkreatur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna, förutom några områden på norra Gotland och i Norrlands inland.

"Ersättningarna behöver höjas"

– Det här visar att fler betesdjur inte löser problemet. För att användandet av naturbetesmarken ska öka behöver istället de ekonomiska förutsättningarna bli gynnsammare. Det mest sannolika är att jordbrukare idag väljer bort naturbete på grund av höga kostnader, säger Cecilia Larsson, nationalekonom och huvudförfattare till rapporten i ett pressmeddelande.

Idag kan jordbrukare söka ekonomisk ersättning för att sköta naturbetesmark.  Men det finns två nivåer på ersättningen, för allmänna eller särskilda värden. För områden med särskilda naturvärden är ersättningen högre, men kraven på skötsel också mer omfattande – och därmed ofta mer kostsamma. Det kan leda till att jordbrukare väljer den lägre nivån, trots att de förvaltar betesmark med särskilda naturvärden, enligt rapporten.

– Det här betyder att de resurser vi avsätter för att bevara biologisk mångfald inte används tillräckligt effektivt. Ersättningen behöver riktas om mot de mest skyddsvärda markerna, och höjas, så att vi får maximal biologisk mångfald per spenderad krona, säger en av forskarna bakom rapporten, Mark Brady.