Innehåll

• Glöd

  • Ledare

    Overklighetens folk

    Det kan inte vara lätt att vara satiriker i dessa dagar. Inte för att det inte finns saker att skämta om, det gör det sannerligen, men för att verkligheten allt som oftast är så absurd…

• Zoom

  • Protester mot Preemraff samlar miljö- och ungdomsrörelser

    I tisdags inledde Mark- och miljööverdomstolen förhandlingar i Lysekil om den omdebatterade utbyggnaden av Preemraff. Samtidigt mobiliserade flera olika miljö- och ungdomsorganisationer mot vad många ser som ett beslut som kan få katastrofala miljökonsekvenser. 

• Radar

  • Alf Hornborg: ”Epidemier ett inslag när civilisationer bryter sönder”

    Epidemier är ett inslag som tillsammans med andra sårbarheter kan bryta sönder civilisationer. Det menar Alf Hornborg, kulturantropolog och professor i humanekologi. LFT har ställt fem frågor till honom om coronaepidemins konsekvenser för samhället och…

  • Plasten i soporna allt större klimatbov

    Nya siffror från Naturvårdsverket visar att en ökande andel av Sveriges klimatutsläpp kommer från förbränningen av sopor, rapporterar Vetenskapsradion. 

  • Spansk folkrörelse för rätten till bostad

    En social rörelse har vuxit fram i Spanien efter finanskrisen som en följd av att mängder av människor har vräkts från sina hem. I dag är det ett livskraftigt nätverk som finns över hela landet,…

  • Jordbrukare väljer bort naturbete för att det är för dyrt

    Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med…
  • 

    Naturbete gynnar biologisk mångfald men jordbrukare väljer bort det för att det är för dyrt. Foto: Fredrik Sandberg/TT

    Publicerad 2020-03-13

    Radar

    Jordbrukare väljer bort naturbete för att det är för dyrt

    Dela artikeln:

    Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de.

    

    Anna Jonasson reporter Fler artiklar av skribenten

    Naturbetesmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är en viktig del av kulturlandskapet. Men naturbetesmarkerna i Sverige minskar stadigt, trots att det finns ersättning att söka för att sköta sådan mark.

    Forskarna ville undersöka varför det är så, och om det beror på att det saknas betesdjur, vilket Jordbruksverket har lyft som en möjlig förklaring.

    De kom fram till att det inte saknas nötkreatur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna, förutom några områden på norra Gotland och i Norrlands inland.

    "Ersättningarna behöver höjas"

    – Det här visar att fler betesdjur inte löser problemet. För att användandet av naturbetesmarken ska öka behöver istället de ekonomiska förutsättningarna bli gynnsammare. Det mest sannolika är att jordbrukare idag väljer bort naturbete på grund av höga kostnader, säger Cecilia Larsson, nationalekonom och huvudförfattare till rapporten i ett pressmeddelande.

    Idag kan jordbrukare söka ekonomisk ersättning för att sköta naturbetesmark.  Men det finns två nivåer på ersättningen, för allmänna eller särskilda värden. För områden med särskilda naturvärden är ersättningen högre, men kraven på skötsel också mer omfattande – och därmed ofta mer kostsamma. Det kan leda till att jordbrukare väljer den lägre nivån, trots att de förvaltar betesmark med särskilda naturvärden, enligt rapporten.

    – Det här betyder att de resurser vi avsätter för att bevara biologisk mångfald inte används tillräckligt effektivt. Ersättningen behöver riktas om mot de mest skyddsvärda markerna, och höjas, så att vi får maximal biologisk mångfald per spenderad krona, säger en av forskarna bakom rapporten, Mark Brady.

    Naturbetesmark och biologisk mångfald

    Naturbetesmarker och slåtterängar är bland de artrikaste biotoperna i Sverige. Utöver att den biologiska mångfalden i sig är värd att bevara, levererar naturbetesmarker en rad olika ekosystemtjänster till samhället såsom vattenreglering, kolinlagring och pollinering. 
    Strukturomvandlingen och intensifieringen som skett i jordbruket det senaste seklet har lett till att naturbetesmarker, liksom slåtterängar, successivt minskat i areal och kvalitet.
    Källa: Lunds universitet

    • Kategorier:
    • Radar

    
    

    Dela artikeln:

  • Varning för coronakatastrof i flyktingläger

    Hjälporganisationer varnar för katastrofala följder om coronaviruset får fäste kring överfyllda flykting- och migrantläger i Grekland. Enstaka EU-länder har lovat att ta hand om ensamkommande unga – men Sverige säger fortsatt nej.

  • Regeringens klimatpolitik får underkänt

    Klimatmålen kommer inte att nås med den politik som hittills beslutats.Det finns ingen konkret plan för hur orden ska bli verklighet, anser Klimatpolitiska rådet om regeringens ansträngningar för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.

  • Slöjförbud i Skurup ska utredas av DO

    Skurups kommun beslutade i december att införa ett förbud i skolan mot huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har syftet att dölja elever och personal. Men slöjförbudet, som grundade sig i en motion av…

  • Europadomstolen nobbar svenska abortvägrare

    Två barnmorskor som av religiösa skäl vägrar utföra aborter – och som inte fått fortsätta jobba vid svenska landsting – får inget gehör hos Europadomstolen.

• Energi

  • På gång i hela landet

    På gång i hela landet

    Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder. Längst ner kommer de som inte är bundna till en specifik plats och de som ligger längre fram i tiden och kanske…

• Krönika

  • Lyssna på mer än vetenskapen

    När vi nu har lärt oss bemästra naturen och böja den efter den mänskliga viljan, är det inte väldigt irriterande att den till slut ändå alltid vinner? Att människor, vare sig vi vill eller inte,…