I äldreomsorgen kan exempelvis en chef ha 40–50 anställda och bristande arbetsvillkor leder till stora kostnader som en följd av ohälsa och missnöje. Välfärden tappar personal genom sjukskrivningar eller då anställda helt lämnar arbetsplatsen eller yrket.

– I välfärdens viktiga kontaktyrken där de flesta anställda är kvinnor är arbetsbelastningen hög och arbetsgrupperna stora. Då blir det svårt att vara en bra chef som ser alla medarbetare och svårt för medarbetarna att be om stöd. Men det behöver inte vara så. Det går att organisera arbetslivet så att att kvinnor och män mår bra på jobbet och har lika nära till chefen, kommenterar Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby, i ett pressmeddelande.

Lönsamhet efter två år

Organisationen föreslår att medarbetarnas tillgänglighet till sina chefer bör öka genom att minska antalet medarbetare per chef och att en svagare ekonomisk utveckling bör mötas med investeringar i välfärdspersonalens hälsa. De menar också att det är viktigt att detta genomförs i dialog med ansvariga politiker och att verksamheterna får resurser för detta.

Enligt Sveriges kvinnolobbys uträkningar skulle en vård- och omsorgsförvaltning med 2000 anställda behöva öka antalet chefer med drygt hälften för att minska antalet medarbetare per chef från 45 till 30. Detta skulle då ge lönsamhet efter cirka två år, med nästan sex miljoner kronor per år.

"Kvinnors arbete underskattas"

Att det just handlar om kvinnodominerade yrken är ingen slump skriver Sveriges kvinnolobby: ”Kvinnors arbete har ofta underskattats, osynliggjorts och klassats som mindre kvalificerat än mäns. Trots att det är tydligt att kvinnodominerade yrken som ofta kretsar kring människor är komplexa, involverar svåra beslut och innebär många kontaktytor och därför kräver ett nära ledarskap.”

Sveriges Kvinnolobby är en partipolitiskt obunden och ideellt verksam paraplyorganisation som samlar närmare 50 kvinnoorganisationer.