Ibland kan det kännas meningslöst att engagera sig; situationen ser hopplös ut, motståndet är övermäktigt, de egna resurserna obetydliga och chansen att lyckas löjligt liten. Inte nog med det, risken att få kritik för att man sticker ut hakan är uppenbar. Det är lätt att fråga sig om det är värt allt detta. Och om drivkraften bara vore avhängig chansen att lyckas skulle säkert många fler tveka och låta bli.

Men äkta engagemang värderar sällan möjligheten att nå eventuell framgång. Drivkraften handlar snarare om något helt annat; om moralisk resning, om en inneboende vilja att göra rätt, om ett inre ”tvång” som gör att det inte går att låta bli att agera i en riktning man vill se förverkligad.

Genom historien har engagemang som grundar sig på allt från gudomligt tilltal till inre övertygelse och moral fått människor att gå samman och göra betydande insatser. I många fall har omvälvande förändringar åstadkommits, särskilt när stark drivkraft kombinerats med en självuppoffrande vilja att äventyra sin egen bekvämlighet för att nå målet. Kampen mot slaveri och rasism, liksom kampen för rösträtt, självständighet och medborgerliga rättigheter är bara några av de mest kända exemplen.

Rörelser som vuxit fram med enskilda människors inre övertygelse som grund, med fredliga metoder och icke-våld som ideologi och civil olydnad som metod har med tiden i regel också vunnit allmänhetens stöd. Detta eftersom det finns något tilltalande i att agera altruistiskt för en god sak; det slår an något i oss när vi ser andra människor stå upp mot orättvisor och missförhållanden – delar vi samma övertygelse vill vi också gärna dela deras engagemang.

Eftersom vi är inne i en eskalerande klimatkris som de traditionella parlamentariska systemen inte förmår hantera är framväxten av demokratiska och fredliga massrörelser som Fridays For Future och Extinction Rebellion tydliga tecken i tiden. Dessa rörelser är inte bara en garant för att sätta ökad press på världens makthavare, de kan också bidra till en demokratisering av de samhällssystem där de verkar. Det senare eftersom en bred, växande miljörörelsen utgör tydliga motkrafter mot de nationalistiska strömningar som ofta förnekar klimatkrisen och dessutom vill ställa människor mot varandra och inskränka deras frihet.

Fridays For Future har fått uppmärksamhet och utmärkelser för sitt arbete i såväl Sverige som runt om i världen. Extinction Rebellion har också fått mycket uppmärksamhet, och kanske främst för att man valt civil olydnad som metod vid sina aktioner. Trots att protesterna alltid är fredliga och utgår från icke-våld väckte detta, främst initialt, viss misstro. En misstro som med tiden avtagit betydligt.

I takt med att klimatkrisen förvärras inser alltfler allvaret. Detta gör att människor som aldrig tidigare varit engagerade söker sig till växande rörelser som Extinction Rebellion. Att Equmeniakyrkan, Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd väljer att dela ut 2020 års Martin Luther King-pris till Extinction Rebellion Sverige är inte bara stort, det visar också exempel på betydande insikt; att vi tillsammans kan åstadkomma förändring, att vår
överlevnad ligger i våra egna händer. Och kanske framför allt, att det alltid är meningsfullt att engagera sig för det man tror på!