– Dagens barn och ungdomar gör helt rätt när de lyssnar på klimatforskarna och kräver att vi hejdar utsläppen av växthusgaser så fort som möjligt. Om det dröjer tills de själva är vuxna är det för sent att vända utvecklingen, säger Mario Molina.

Den 76-årige kemisten från Mexiko, som fick Nobelpris 1995, har lång vana vid att engagera sig politiskt. Och han vet att det kan löna sig.

På 70-talet upptäckte Mario Molina att de gaser som bland annat användes i sprejflaskor och kylskåp – klorfluorkarboner, eller freoner – bryter ned stratosfärens ozonskikt som skyddar oss från solens skadliga UV-strålar.
Det blev början till en lång kamp, som banade väg för Montréalprotokollet 1987, där världens länder kom överens om att förbjuda utsläppen av de skadliga gaserna.

Betalda förnekare

– Till en början blev vi så klart starkt ifrågasatta och kemiindustrin anställde egna forskare. Men deras studier bekräftade våra resultat. Jag minns tydligt hur det kändes när forskningen blev tydligare och tydligare och kritikernas argument blev svagare och svagare. Till slut höll de med oss, förutom en liten klick som hade betalt för att förneka, säger Mario Molina.

Även om det finns vissa likheter med dagens klimatfråga vill Mario Molina främst betona olikheterna. Det var förhållandevis enkelt att bevisa att klorfluorkarbonerna – som var till synes ofarliga nära jordytan – steg till stratosfären där de omvandlades av solens strålar och blev aggressiva så att de kunde förstöra ozonmolekylerna.

Dessutom handlade det om ett begränsat antal kemikalier som tillverkades av en handfull företag. När det stod klart att företagens produkter förstörde ozonlagret kunde de tämligen snabbt utveckla nya kemikalier, som inte hade samma skadliga effekter.

Unga har inflytande

– Klimatfrågan griper däremot in i varenda del av vårt samhälle. Och den blev snabbt väldigt politiserad, säger Mario Molina.

TT: Vad tror du är det viktigaste för att nå genombrott i klimatarbetet?

– Dels måste vi fortsätta att utveckla ny teknik, och visa att en omställning inte behöver innebära stora uppoffringar eller hota tillväxten utan tvärtom är den smartaste vägen framåt. Men framför allt handlar det om att beslutsfattarna verkligen förstår att frågan är viktig. Det är intressant nu, när så många unga människor har börjat protestera. De har stort inflytande på politikerna. Mitt råd till dagens unga är att skrika så det hörs, säger Mario Molina.