– Dagens barn och ungdomar gör helt rätt när de lyssnar på klimatforskarna och kräver att vi hejdar utsläppen av växthusgaser så fort som möjligt. Om det dröjer tills de själva är vuxna är det för sent att vända utvecklingen, säger Mario Molina.

Den 76-årige kemisten från Mexiko, som fick Nobelpris 1995, har lång vana vid att engagera sig politiskt. Och han vet att det kan löna sig.

På 70-talet upptäckte Mario Molina att de gaser som bland annat användes i sprejflaskor och kylskåp – klorfluorkarboner, eller freoner – bryter ned stratosfärens ozonskikt som skyddar oss från solens skadliga UV-strålar.
Det blev början till en lång kamp, som banade väg för Montréalprotokollet 1987, där världens länder kom överens om att förbjuda utsläppen av de skadliga gaserna.

Betalda förnekare

– Till en början blev vi så klart starkt ifrågasatta och kemiindustrin anställde egna forskare. Men deras studier bekräftade våra resultat. Jag minns tydligt hur det kändes när forskningen blev tydligare och tydligare och kritikernas argument blev svagare och svagare. Till slut höll de med oss, förutom en liten klick som hade betalt för att förneka, säger Mario Molina.

Även om det finns vissa likheter med dagens klimatfråga vill Mario Molina främst betona olikheterna. Det var förhållandevis enkelt att bevisa att klorfluorkarbonerna – som var till synes ofarliga nära jordytan – steg till stratosfären där de omvandlades av solens strålar och blev aggressiva så att de kunde förstöra ozonmolekylerna.

Dessutom handlade det om ett begränsat antal kemikalier som tillverkades av en handfull företag. När det stod klart att företagens produkter förstörde ozonlagret kunde de tämligen snabbt utveckla nya kemikalier, som inte hade samma skadliga effekter.

Unga har inflytande

– Klimatfrågan griper däremot in i varenda del av vårt samhälle. Och den blev snabbt väldigt politiserad, säger Mario Molina.

TT: Vad tror du är det viktigaste för att nå genombrott i klimatarbetet?

– Dels måste vi fortsätta att utveckla ny teknik, och visa att en omställning inte behöver innebära stora uppoffringar eller hota tillväxten utan tvärtom är den smartaste vägen framåt. Men framför allt handlar det om att beslutsfattarna verkligen förstår att frågan är viktig. Det är intressant nu, när så många unga människor har börjat protestera. De har stort inflytande på politikerna. Mitt råd till dagens unga är att skrika så det hörs, säger Mario Molina.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.