EU betalar varje år ut nästan 650 miljarder kronor i bidrag till jordbruket. En stor granskning av The New York Times visar nu att stora delar av beloppet i centrala och östra Europa går till ett fåtal mäktiga antidemokrater, populister och oligarker.
New York Times granskning genomfördes i nio länder under 2019 och avslöjade ett ”subventionssystem som är medvetet intransparent, som kraftigt undergräver EU:s miljömål och som är snedvridet av korruption”, enligt tidningen.
Den ursprungliga tanken med stöden är att de ska hjälpa hårt arbetande jordbrukare och säkra Europas livsmedelsförsörjning. Men i flera före detta sovjetstater, där regeringen traditionellt sett äger en stor del av jordbruksmarken, har ledare delat ut mark till politiska allierade och familjemedlemmar, som därmed fått en stor del av subventionerna.
Detta sker bland annat i Ungern, där den EU-kritiska premiärministern Viktor Orban tar emot stora summor från EU för att berika sina vänner och sin familj. I Tjeckien fick premiärministern, som även är jordbrukare, hundratals miljoner kronor i bidrag enbart under 2018.
Maffia-liknande markstölder i Slovakien
I Bulgarien hamnar 75 procent av subventionerna i händerna på cirka 100 aktörer. I våras genomförde bulgariska myndigheter razzior i hela landet som avslöjade korrupta band mellan regeringsrepresentanter och jordbruksföretagare. En av de största mjölproducenterna i landet anklagades för bedrägeri i samband med subventionerna och väntar nu på rättegång.
I Slovakien ska jordbruksbidragen ha lett till ”maffia-liknande” markstölder, enligt granskningen. Småbönder ska ha rapporterat om att ha blivit misshandlade och utpressade för mark som är värdefull på grund av de subventioner den berättigar till.
Förra året mördades journalisten Jan Kuciak medan han utredde italienska maffiamedlemmar som hade infiltrerat jordbruksindustrin, tjänat pengar på subventioner och skapat relationer med mäktiga politiker.
Ovilja att förändra systemet
Enligt granskningen görs ingenting för att komma till bukt med problemen. ”En konfrontation av systemet skulle innebära att EU tvingades förändra ett system som hjälper till att hålla ihop en vacklande union. Även om EU:s ledare är oense om mycket, räknar alla med de generösa subventionerna och stor handlingsfrihet i hur de ska spenderas”, skriver New York Times.
Att komma tillrätta med missbruket i nyare medlemsländer skulle splittra politiska och ekonomiska tillgångar på hela kontinenten, skriver de vidare.
EU-tjänstemän avfärdade en rapport från 2015 som rekommenderade en skärpning av reglerna för jordbrukssubventioner för att skydda bönder mot ”landgrabbing” i Central och Östeuropa. EU-parlamentet avvisade även ett lagförslag som skulle förbjuda politiker att dra nytta av de subventioner de administrerar.
Nationella ledare ska få större inflytande
I år ska jordbruksstöden förnyas. Nästa programperiod, som sträcker sig över sju år, kommer att börja år 2021. Men enligt granskningen bryr man sig i Bryssel inte om att fokusera på hur korruptionen ska utrotas, eller hur kontroller ska skärpas inför den nya perioden. Istället ser lagstiftare över hur nationella ledare kan få större inflytande i hur pengarna ska spenderas.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden och ett av världens största subventionsprogram. Det är den största utgiften i EU:s budget och står för cirka 40 procent av utgifterna. EU spenderar tre gånger så mycket som USA på jordbrukssubventioner varje år.
