New York Times granskning genomfördes i nio länder under 2019 och avslöjade ett ”subventionssystem som är medvetet intransparent, som kraftigt undergräver EU:s miljömål och som är snedvridet av korruption”, enligt tidningen.

Den ursprungliga tanken med stöden är att de ska hjälpa hårt arbetande jordbrukare och säkra Europas livsmedelsförsörjning. Men i flera före detta sovjetstater, där regeringen traditionellt sett äger en stor del av jordbruksmarken, har ledare delat ut mark till politiska allierade och familjemedlemmar, som därmed fått en stor del av subventionerna.

Detta sker bland annat i Ungern, där den EU-kritiska premiärministern Viktor Orban tar emot stora summor från EU för att berika sina vänner och sin familj. I Tjeckien fick premiärministern, som även är jordbrukare, hundratals miljoner kronor i bidrag enbart under 2018.

Maffia-liknande markstölder i Slovakien

I Bulgarien hamnar 75 procent av subventionerna i händerna på cirka 100 aktörer. I våras genomförde bulgariska myndigheter razzior i hela landet som avslöjade korrupta band mellan regeringsrepresentanter och jordbruksföretagare. En av de största mjölproducenterna i landet anklagades för bedrägeri i samband med subventionerna och väntar nu på rättegång.

I Slovakien ska jordbruksbidragen ha lett till ”maffia-liknande” markstölder, enligt granskningen. Småbönder ska ha rapporterat om att ha blivit misshandlade och utpressade för mark som är värdefull på grund av de subventioner den berättigar till.

Förra året mördades journalisten Jan Kuciak medan han utredde italienska maffiamedlemmar som hade infiltrerat jordbruksindustrin, tjänat pengar på subventioner och skapat relationer med mäktiga politiker.

Ovilja att förändra systemet

Enligt granskningen görs ingenting för att komma till bukt med problemen. ”En konfrontation av systemet skulle innebära att EU tvingades förändra ett system som hjälper till att hålla ihop en vacklande union. Även om EU:s ledare är oense om mycket, räknar alla med de generösa subventionerna och stor handlingsfrihet i hur de ska spenderas”, skriver New York Times.

Att komma tillrätta med missbruket i nyare medlemsländer skulle splittra politiska och ekonomiska tillgångar på hela kontinenten, skriver de vidare.

EU-tjänstemän avfärdade en rapport från 2015 som rekommenderade en skärpning av reglerna för jordbrukssubventioner för att skydda bönder mot ”landgrabbing” i Central och Östeuropa. EU-parlamentet avvisade även ett lagförslag som skulle förbjuda politiker att dra nytta av de subventioner de administrerar.

Nationella ledare ska få större inflytande

I år ska jordbruksstöden förnyas. Nästa programperiod, som sträcker sig över sju år, kommer att börja år 2021. Men enligt granskningen bryr man sig i Bryssel inte om att fokusera på hur korruptionen ska utrotas, eller hur kontroller ska skärpas inför den nya perioden. Istället ser lagstiftare över hur nationella ledare kan få större inflytande i hur pengarna ska spenderas.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden och ett av världens största subventionsprogram. Det är den största utgiften i EU:s budget och står för cirka 40 procent av utgifterna. EU spenderar tre gånger så mycket som USA på jordbrukssubventioner varje år.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.