En satsning på den lilla och isolerade Påskön visar hur hållbara projekt kan ge resultat. Här har hundratals barn fått chansen att ta musiklektioner i en skola som drivs av solenergi och vars väggar består av återvunnet byggmaterial.
Vid skolan tar man även hand om och lagrar regnvatten och driver en egen ekologisk grönsaksodling.
Rapa Nui, som Påskön heter på det lokala språket, tillhör Chile och är en ö som har runt åttatusen invånare, varav de flesta tillhör ursprungsbefolkningen.
Dessutom besöks ön, som ligger 380 mil utanför Chiles kust, av närmare 120 000 turister varje år som lockas hit för att beskåda de enorma stenstatyer som platsen är känd för.
Här bildade elva unga människor stiftelsen Toki för sju år sedan, och sedan dess har man byggt musikskolan, som ligger några kilometer utanför öns enda stad, Hanga Roa.
Tack vare skolan har hundratals lokala barn fått möjlighet att studera både klassiska och traditionella instrument.
Byggnadsmaterialet är återvunnet
Byggnaden ritades av amerikanen Michael Reynolds, som fått smeknamnet ”soparkitekten”. Den är 850 kvadratmeter stor och innehåller åtta klassrum och en liten aula. Michael Reynolds byggde huset tillsammans med ett 80-tal frivilliga och byggnadsmaterialet bestod av återvunnet material.
– Grundstrukturen består av skräp, berättar Carla León, 30, som leder skolans arbete.
För närvarande är 120 elever inskrivna här, dit de kommer efter den ordinarie skoldagens slut.
På taket finns 18 solpaneler som drar nytta av det starka solljus som finns på ön, och dessa räcker till att täcka skolans hela elbehov.
Enrique Icka, 34, som är chef för Toki, berättar att stiftelsen vill utöka verksamheten genom att bygga fler byggnader i närheten, som också ska förses med solpaneler.
Utnyttjandet av solenergi är ett viktigt alternativ på Rapa Nui, där elen annars kommer från den olja som varje månad fraktas hit av oljetankrar.
Lagrar regnvatten och odlar ekologiskt
Stiftelsen Toki går även i bräschen för en satsning på att lagra regnvatten. Från skolans tak rinner regnvatten ner till åtta lagringsplatser som var och en rymmer fem tusen liter vatten.
Denna modell har med tiden kopierats av andra på ön, och fler väntas följa efter.
– Det är viktigt för ön eftersom vi i framtiden kommer att drabbas av en stor vattenbrist, säger juristen Tiare Aguilera Hey, som är specialiserad på stadsplanering.
Stiftelsen driver även en ekologisk grönsaksodling. Diego Valenzuela, 29, som arbetar med odlingen visar stolt upp tomater, sallad, apelsiner och andra frukter samt det 80-tal bananträd som snart kommer att kunna skördas.
Odlingen omgärdas av stenar som används som ett skydd mot erosion, men också bidrar till att bibehålla fuktigheten. Enligt Diego Valenzuela är detta en odlingsmetod som sedan länge har använts av Påsköns ursprungsbefolkning.
Planen är att man i framtiden även ska odla traditionella grödor, däribland trädarten Sophora toromiro, även kallat Påsköträd, som är en av världens mest sällsynta trädarter.
Enrique Icka säger till IPS att alla satsningar som görs ligger i linje med ursprungsbefolkningens världsåskådning och att över ett tusen människor arbetat frivilligt inom projekten under åren.
