Den iranskfödde forskaren har bott i Sverige sedan 2009 och har svenskt medborgarskap. Han har tappat mycket i vikt och behöver specialistvård som inte erbjuds i det ökända Evinfängelset i Teheran, enligt Amnesty.

”Läget är oerhört kritiskt och vi utgår från att den svenska regeringen gör allt den kan för att hjälpa Djalali. Det handlar om att i första hand se till att han får akut vård, och i andra hand att han blir fri”, skriver svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors i ett pressmeddelande.

Greps 2016

Ahmadreza Djalali är lärare och forskare inom katastrofmedicin, och har bland annat arbetat vid Karolinska institutet i Sverige. Han var inbjuden att föreläsa i Teheran när han greps av den iranska underrättelsetjänsten 2016.

Med hjälp av intensiva förhör försökte underrättelsetjänsten förmå Ahmadreza Djalali att erkänna att han var spion åt en fientlig regering. I ett brev från 2017, publicerat av Amnesty, tillbakavisar Ahmadreza Djalali alla anklagelser som riktats mot honom. Amnesty understryker att inga bevis har lagts fram som styrker åtalet.

I oktober 2017 dömdes Ahmadreza Djalali till döden för brottet ”korruption på jorden”.

”Hans koppling till KI gör att vi känner oss extra berörda och upprörda över det han utsätts för”, skriver Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska institutet, i Amnestys pressmeddelande.

200 000 underskrifter

En namninsamling med drygt 200 000 lämnades i mars i fjol över till iranska ambassaden i Stockholm. Både FN och EU har krävt att Ahmadreza Djalali frisläpps.

I Sverige finns hans fru och två små barn.