Den iranskfödde forskaren har bott i Sverige sedan 2009 och har svenskt medborgarskap. Han har tappat mycket i vikt och behöver specialistvård som inte erbjuds i det ökända Evinfängelset i Teheran, enligt Amnesty.

”Läget är oerhört kritiskt och vi utgår från att den svenska regeringen gör allt den kan för att hjälpa Djalali. Det handlar om att i första hand se till att han får akut vård, och i andra hand att han blir fri”, skriver svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors i ett pressmeddelande.

Greps 2016

Ahmadreza Djalali är lärare och forskare inom katastrofmedicin, och har bland annat arbetat vid Karolinska institutet i Sverige. Han var inbjuden att föreläsa i Teheran när han greps av den iranska underrättelsetjänsten 2016.

Med hjälp av intensiva förhör försökte underrättelsetjänsten förmå Ahmadreza Djalali att erkänna att han var spion åt en fientlig regering. I ett brev från 2017, publicerat av Amnesty, tillbakavisar Ahmadreza Djalali alla anklagelser som riktats mot honom. Amnesty understryker att inga bevis har lagts fram som styrker åtalet.

I oktober 2017 dömdes Ahmadreza Djalali till döden för brottet ”korruption på jorden”.

”Hans koppling till KI gör att vi känner oss extra berörda och upprörda över det han utsätts för”, skriver Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska institutet, i Amnestys pressmeddelande.

200 000 underskrifter

En namninsamling med drygt 200 000 lämnades i mars i fjol över till iranska ambassaden i Stockholm. Både FN och EU har krävt att Ahmadreza Djalali frisläpps.

I Sverige finns hans fru och två små barn.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.