Klimatriksdagens akutplan för EU:s omställning

Det går alldeles för långsamt. EU-parlamentets klimatstrategi tar upp många viktiga saker, men lovar för lite. Det menar Karin Sundby, ordförande i Klimatriksdagen och en av initiativtagarna till seminariet “Akutplan för klimatomställning av EU”.

– EU är ett kraftfullt verktyg för att på global nivå kunna skapa verklig förändring. Varför inte fler initiativ tas och att tempot inte höjs förstår jag bara inte, säger Karin Sundby.

"Fokus på handling"

Initiativet och föreningen Klimatriksdagen vill trycka på för att politiker och EU-parlamentariker ska höja sin ambitionsnivå. 

Till 2035 bör Europa ha netto noll-utsläpp, så klimatstrategins mål att nå dit 2050 är inte en tillräckligt ambitiös vision, menar representanter från Klimatriksdagen. Enligt IPCC:s senaste rapport krävs det en snabb reduktion av utsläpp med början redan nästa år. Med hjälp av konkreta åtgärder och styrmedel bör utsläppen av koldioxid ha halverats till 2030.
Syftet med akutplanen är att få ett “call for action” som så småningom ska överlämnas till de svenska kandidaterna till EU-parlamentet.

– Det blir ett konkret papper med uppmaningar, en punktlista på förslag som alla EU-kandidater kommer att få debattera den 15 maj. Fokus är på handling. Hos våra politiker önskar vi se en större handlingskraft till att vilja förändra, säger Karin Sundby.

Flygskatt

I akutplanen står att EU bör arbeta med en årlig koldioxidbudget. Med en sådan kartläggning kan politiker snabbt se över om de införlivade åtgärderna har gett önskvärd effekt. Om inte ska det snabbt gå att justera strategin.

I akutplanen finns tre huvudområden; Transport och infrastruktur, Energi, industri och byggande samt Skog, mark och vatten. Bland annat lyfts järnvägsnätets utbyggnad och beskattning av flygtrafik som konkreta åtgärder. 

– Det måste kosta att släppa ut växthusgaser från flygplan. Det är i dag på tok för enkelt för flygföretagen att kunna hänvisa till en nära 80 år gammal konvention som säger att flyget inte ska beskattas. Detta borde vi omgående ta itu med, säger Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori på KTH som bjudits in av Klimatriksdagen för att diskutera akutplanen.

Biokol som kolsänka

Men för att nå målen i Parisavtalet räcker det inte med att industrin ställer om och tänker mera hållbart. Hela samhället måste förändras och gå mot mer cirkulär ekonomi. För att bromsa utsläppen ytterligare föreslås att vi använder oss av kolsänkor. Cecilia Sundberg, forskare på KTH inom avdelningen Resources, energy and infrastructure, tror att produktion av biokol som kolsänka är en viktig del av lösningen till att minska koldioxidutsläppen.

– Jag ser den som en intressant möjlighet som inte bara är en kostnad. Det kostar att fånga upp koldioxid i skorstenar för att sedan pumpa ned den i Nordsjön. Med biokol får du en produkt som har ytterligare miljönytta, säger hon.

"Människor har börjat agera"

I Immanuelskyrkan denna soliga lördagseftermiddag bubblar det av engagemang. Det inger hopp, menar Karin Sundby. 

– Det fullständigt kokar i civilsamhället just nu. Det är människor som annars knappt har reflekterat över klimatfrågan som känner en stark oro och som börjat att agera.

– Detta ger i sin tur råg i ryggen på våra politiker att vilja ta till sig av vår kritik. Det är onekligen en utmaning vi alla står inför. Enligt IPCC kan vi nå 1,5 gradsmålet, men det innebär en omställning av aldrig tidigare skådat slag. Och det är precis det, en akutplan för den omfattande men nödvändiga omställning som klimatförändringarna betyder, som vi önskar se.