Radar

Klimatriksdagens akutplan för EU:s omställning

I akutplanen står att EU bör arbeta med en årlig koldioxidbudget.

EU:s klimatstrategi räcker inte till för att uppnå målen i det globala Parisavtalet. Föreningen Klimatriksdagen presenterade därför ett antal förslag i lördags på ett seminarium i Stockholm: Satsa mer på järnvägar och sjöfart, införliva en årlig koldioxidbudget och se till att beskatta europeisk flygtrafik.

Det går alldeles för långsamt. EU-parlamentets klimatstrategi tar upp många viktiga saker, men lovar för lite. Det menar Karin Sundby, ordförande i Klimatriksdagen och en av initiativtagarna till seminariet “Akutplan för klimatomställning av EU”.

– EU är ett kraftfullt verktyg för att på global nivå kunna skapa verklig förändring. Varför inte fler initiativ tas och att tempot inte höjs förstår jag bara inte, säger Karin Sundby.

"Fokus på handling"

Initiativet och föreningen Klimatriksdagen vill trycka på för att politiker och EU-parlamentariker ska höja sin ambitionsnivå. 

Till 2035 bör Europa ha netto noll-utsläpp, så klimatstrategins mål att nå dit 2050 är inte en tillräckligt ambitiös vision, menar representanter från Klimatriksdagen. Enligt IPCC:s senaste rapport krävs det en snabb reduktion av utsläpp med början redan nästa år. Med hjälp av konkreta åtgärder och styrmedel bör utsläppen av koldioxid ha halverats till 2030.
Syftet med akutplanen är att få ett “call for action” som så småningom ska överlämnas till de svenska kandidaterna till EU-parlamentet.

– Det blir ett konkret papper med uppmaningar, en punktlista på förslag som alla EU-kandidater kommer att få debattera den 15 maj. Fokus är på handling. Hos våra politiker önskar vi se en större handlingskraft till att vilja förändra, säger Karin Sundby.

Karin Sundby, ordförande för Klimatriksdagen: "Vi har sex-års mandatperioder i EU
Karin Sundby, ordförande för Klimatriksdagen: "Vi har sex-års mandatperioder i EU. Det krävs verkligen verkstad nu på alla områden. Vi måste få till ett EU som agerar på en gång så att man verkligen känner den här blåslampan. Det måste ske nu och helst igår". Foto: Petter Stjernstedt

Flygskatt

I akutplanen står att EU bör arbeta med en årlig koldioxidbudget. Med en sådan kartläggning kan politiker snabbt se över om de införlivade åtgärderna har gett önskvärd effekt. Om inte ska det snabbt gå att justera strategin.

I akutplanen finns tre huvudområden; Transport och infrastruktur, Energi, industri och byggande samt Skog, mark och vatten. Bland annat lyfts järnvägsnätets utbyggnad och beskattning av flygtrafik som konkreta åtgärder. 

– Det måste kosta att släppa ut växthusgaser från flygplan. Det är i dag på tok för enkelt för flygföretagen att kunna hänvisa till en nära 80 år gammal konvention som säger att flyget inte ska beskattas. Detta borde vi omgående ta itu med, säger Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori på KTH som bjudits in av Klimatriksdagen för att diskutera akutplanen.

Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori på KTH: "Möjligheterna för att i dag kunna bromsa klimatförändringarna har aldrig varit större
Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori på KTH: "Möjligheterna för att i dag kunna bromsa klimatförändringarna har aldrig varit större. Framförallt gäller det på energiområdet där fossilbaserad elproduktion allt mera ersätts med förnybar el. Men många har inte hunnit förstå hur effektivt och billigt det faktiskt har blivit med förnybar el. Tröghet och dumhet är ett stort problem".

Biokol som kolsänka

Men för att nå målen i Parisavtalet räcker det inte med att industrin ställer om och tänker mera hållbart. Hela samhället måste förändras och gå mot mer cirkulär ekonomi. För att bromsa utsläppen ytterligare föreslås att vi använder oss av kolsänkor. Cecilia Sundberg, forskare på KTH inom avdelningen Resources, energy and infrastructure, tror att produktion av biokol som kolsänka är en viktig del av lösningen till att minska koldioxidutsläppen.

– Jag ser den som en intressant möjlighet som inte bara är en kostnad. Det kostar att fånga upp koldioxid i skorstenar för att sedan pumpa ned den i Nordsjön. Med biokol får du en produkt som har ytterligare miljönytta, säger hon.

"Människor har börjat agera"

I Immanuelskyrkan denna soliga lördagseftermiddag bubblar det av engagemang. Det inger hopp, menar Karin Sundby. 

– Det fullständigt kokar i civilsamhället just nu. Det är människor som annars knappt har reflekterat över klimatfrågan som känner en stark oro och som börjat att agera.

– Detta ger i sin tur råg i ryggen på våra politiker att vilja ta till sig av vår kritik. Det är onekligen en utmaning vi alla står inför. Enligt IPCC kan vi nå 1,5 gradsmålet, men det innebär en omställning av aldrig tidigare skådat slag. Och det är precis det, en akutplan för den omfattande men nödvändiga omställning som klimatförändringarna betyder, som vi önskar se.

Akutplan för klimatomställning av EU<strong></strong>

Klimatriksdagen, den liberala gröna tankesmedjan Fores och Immanuelskyrkan bjöd in till ett seminarium 13 april i Stockholm för att diskutera klimatåtgärder inom avgörande sektorer i EU-politiken. 
Några av punkterna som lyftes: 
• Ska vi på ett globalt rättvist sätt kunna nå 1,5-gradersmålet bör de rika regionerna i världen minska sina utsläpp med 16 procent per år. 
• Samhället bör sträva mot en cirkulär ekonomi som är socialt och ekologiskt hållbar.
• Det är nödvändigt att tekniska lösningar går hand i hand med livstilsförändringar.  För att klara 1,5-grads målet måste vi ändra våra konsumtionsmönster.
• I strategin bör lokalsamhällen och alternativa företagsformer på gräsrotsnivå premieras. Om så sker kan samhällen snabbt utveckla lokala handelsutbyten, närodlad matförsörjning, egen förnybar energiproduktion, delningsekonomier, komplementära lokala valutor samt bytesringar.
• EU bör arbeta med en årlig koldioxidbudget för att snabbt kunna se över att införlivade åtgärder ger önskvärd effekt. 
• Med hjälp av kolsänkor med stor kapacitet att ta upp och lagra CO2 kan vi bromsa utvecklingen ytterligare.
Seminariet finns inspelat i sin helhet på Klimatriksdagens YouTube-kanal

Klimatriksdagen

Den första Klimatriksdagen genomfördes i Norrköping 2014. I maj 2018 samlades hundratals klimatengagerade människor från hela landet i Stockholm för att delta i Klimatriksdag 2018. Där röstades 12 motioner fram som de angelägnaste och mest slagkraftiga förslagen till en framtida svensk klimatpolitik. 
Inför de allmänna svenska valen förra året arbetade föreningen Klimatriksdagen, med stöd av sina framröstade förslag, för att sätta fokus på klimatfrågan i valdebatten och i år satsar de på att lyfta klimatfrågorna inför valet till EU-parlamentet.

Den 9 mars bjöd Global Utmaning och Klimatriksdagen in till en dag om de grundläggande frågorna för en klimatomställning av EU. Video från det finns på Klimatriksdagens hemsida.

Klimatriksdagens kommande evenemang

4 maj: EU Climate Vision
Klimatriksdagen bjuder in till en heldag för en kraftfull klimatpolitik i EU: vi presenterar vårt ”Call-for-action” som sedan kommer lämnas över till representanter från våra riksdagspartier och kraftsamlar för att göra EU-valet till ett klimatval. Det blir föredrag, diskussioner, EU-torg med valinformation från olika organisationer, underhållning, inspiration och mycket mer.
Tid och plats:
Lördag 4 maj kl 10.00–16.00
Debaser, Hornstulls strand 4, Stockholm
Anmäl intresse på deras Facebook-evenemang
15 maj: Stå upp för klimatet
Klimatriksdagen och EU-kommissionen i Sverige bjuder in till en debatt med representanter för de svenska riksdagspartier som sitter i EU-parlamentet. En expertpanel  kommenterar politikernas svar, och bedömer chanserna att de olika partierna kan uppfylla Parisavtalets krav. Kvällen avslutas med en exklusiv föreställning av stand-upartisten Özz Nujen med tre av Sveriges hetaste komiker.
Tid och plats:
Onsdag 15 maj kl  17.30–20.30
Bankettsalen, Clarion Hotel, Ringvägen 98 Stockholm
Länk till detaljerat program (pdf) med anmälningslänk