Trots att svenska hushåll har minskat matsvinnet slängs fortfarande mat för 14 miljarder kronor årligen. Det visar en undersökning från Livsmedelsverket som har räknat på vad ätbar slängd mat kostar inför internationella matsvinnets dag den 29 september.
I genomsnitt slänger svenskar 33 kilo ätbar mat, matsvinn, i soporna eller i vasken. Omräknat i pengar kostar matsvinnet i genomsnitt 1 330 kronor per person och år. För en tvåbarnsfamilj motsvarar det över 5 000 kronor i ätbar mat eller dryck som hamnar i soptunnan.
Utöver kostnaderna för hushållen utgör matsvinnet ett stort klimatproblem – matsvinn står för 8–10 procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt. Enligt Livsmedelsverket skulle matsvinnet, om det vore ett land hamna på en tredjeplats, vad gäller mängden utsläppta växthusgaser, bara slaget av Kina och USA.
Livsmedelsverket kommer fram till att varor för omkring 833 kronor hamnar i sopkorgen och varor för 497 kronor hälls ut i vasken. Bara den ätbara maten som hamnar i sopkorgen skulle kunna ha blivit omkring 140 måltider. Därmed skulle ett minskat matsvinn kunna innebära stora besparingar för alla typer av hushåll, men inte minst för barnfamiljer.
– En familj har många utgifter och att minska sitt matsvinn är ett enkelt sätt att spara pengar. Sedan är vi alla en del av ett större samhälle, och när vi alla gör små förändringar i hemmet, gör det stor skillnad för helheten, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Hushållens matsvinn behöver minska mer
I våras visade siffror från Naturvårdsverket att hushållen, trots fortsatt stort matsvinn, slänger mindre mindre mat. 2018 slängdes 68 kilo mat per person, 2022 hade den siffran minskat med 18 procent.
– Hushållens matsvinn har glädjande nog minskat de senaste åren, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Först och främst måste fler bli medvetna om sitt matsvinn, som annars lätt glöms bort. Det är först då som man kan göra något åt detta slöseri, säger Karin Fritz.
Enligt nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med 20 procent från 2020 till 2025. Mycket återstår att göra, inte bara i hushållen utan även inom livsmedelsindustrin vars avfall har räknats upp och antas vara sex gånger större än tidigare känt. Inte för att mer avfall slängs utan för att mer av livsmedelsindustrins avfall fångas upp i statistiken, enligt Samarbete för minskat matsvinn (SAMS) som är en del av IVL Svenska miljöinstitutet.
Internationell dag mot matsvinn
Bland den mat som slängs mest i onödan finns frukt, grönsaker och bröd. Men också dyrare livsmedel som kött och fisk slängs, om än i mindre omfattning. Livsmedelsverket har tidigare gjort konsumentundersökningar som visar på en växande medvetenhet om problemet med matsvinnet, både vad gäller den personliga ekonomin och klimatpåverkan.
Framför allt kvinnor anser att både den egna ekonomin och klimatet är viktiga orsaker till att minska matsvinn. För att ytterligare stärka kunskapen kring matsvinn kommer Livsmedelsverket liksom andra aktörer att uppmärksamma FN:s internationella dag mot matsvinn den 29 september.
Matsvinn
Livsmedelsverket har räknat på kostnaderna av matsvinnet genom att samla data från Naturvårdsverket, Livsmedelsverkets matkorgsundersökning, analyser av hushållens sopor och prisuppgifter från dagligvaruhandeln.
Årligen slängs omkring 33 kilo mat per person och år. 15 kilo slängs i soporna, och 18 kilo är mat och dryck som hälls ut i vasken.
En tredjedel av den mat som produceras i världen äts inte upp, och matsvinn står för 8–10 procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt.
Internationella matsvinnsdagen hålls den 29 september för femte gången. FN har utsett dagen för att öka medvetenheten kring problem med matsvinn, söka lösningar, samt stärka arbetet för att nå mål 12 i de globala målen, hållbar konsumtion och produktion.
