Mangroveskogar är betydligt större kolsänkor än annan skog. Nu visar ny forskning att de kan fånga och lagra ännu mer koldioxid än tidigare har varit känt vilket ytterligare ökar vikten av att de skyddas.
Det har länge varit känt att mangroveskogar är enorma kolsänkor och kan absorbera betydligt mer koldioxid än annan skog. Mangrove brukar beskrivas som havets hjältar som både kan minska den globala uppvärmningen och lindra dess effekter.
– Även om Sverige inte har mangroveträd, påverkar deras betydelse oss alla. Att förstå hur de fungerar och stödja bevarande- och restaureringsinsatser är avgörande för en hållbar framtid, säger Alex Cabral, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper, på Göteborgs universitet.
Fångar även lustgas
Hans avhandling visar att forskare tidigare har förbisett funktioner som mangroveskogar har. Utöver att fånga in koldioxid från luften och lagra den i marken, skickas en stor mängd av det vidare ut i havet som upplöst kol. Alex Cabral slår fast detta upplösta kol når kontinentalsocklar där det sedan kan föras vidare till djuphaven för att lagras långsiktigt.
– Det här innebär att mangroveskogarna kan absorbera ännu mer koldioxid än vi tidigare trott, säger Alex Cabral och fortsätter:
– Jag upptäckte också att mangroveträden effektivt fångar upp lustgas, en växthusgas som är betydligt mer potent än koldioxid och metan när det gäller att binda värme i atmosfären. Därmed bidrar mangroveskogens kombinerade kol- och lustgassänka att avsevärt mildra klimatförändringarna, säger Alex Cabral.
Mangroveskogar fungerar som naturliga barriärer mot översvämningar och är hem och habitat för en rad arter. Samtidigt är de sårbara ekosystem – enligt en bedömning från Internationella naturvårdsunionen riskerar nära hälften av dem att kollapsa innan 2050 om inte omfattande skydds- och restaureringsinsatser vidtas.
Viktiga för jordens klimat
Mangroveträd växer mellan land och hav i saltvatten längs kuster i tropiska och subtropiska områden – drygt 40 procent av mangroven växer i bara fyra länder Indonesien, Australien, Brasilen och Nigeria. Förstörelse av mangroveskogar innebär stora förluster och ökar risken för erosion, skadar den biologiska mångfalden och accelererar klimatförändringar.
– Att visa hur viktiga mangroveskogarna är för jordens klimat gör det möjligt för oss att utveckla ett bättre skydd av dessa områden. Kunskapen gör det också möjligt för oss att utveckla effektivare strategier för klimatförändringar, men också utvidga skyddet till andra kustekosystem, till exempel kustnära våtmarker och svenska ålgräsängar, säger Alex Cabral.
