– Vi avsatte tre års hårt arbete för att plantera dessa träd. Nu är de höga. Snart kommer detta vara vårt folks största tillgång, säger den pensionerade professorn i marinvetenskap, Htay Aung  och ser ut över ett område som är känt som Thor Heyerdahl Climate Park.

Han är en av många i området som deltagit i ett stort arbete för att återplantera mangroveträd.

Enligt en studie gjord vid Salisbury University i USA täcks 2 557 kvadratkilometer av Myanmars yta av mangroveskogar, en yta nästan så stor som Luxemburg. Men på många håll är skogen gles till följd av att områden avverkas i rask takt på grund av brist på ved eller för att ge plats för odlingar av räkor.

Fiskebyarna samlades

Shwe Thaung Yan, som ligger omkring 185 kilometer nordväst om Rangoon, hade förlorat 75 procent av sina mangroveskogar innan befolkningen ingrep.
Det var år 2015 och strax innan regnen kom som en brokig skara av några hundra män, kvinnor och ungdomar från fiskebyarna i området, samlades längs träskmarkerna i Myagi. Under flera timmar per dag planterade de mangroveträd i den leriga jorden. I oktober samma år hade de planterat över 700 000 träd på en yta av tre kvadratkilometer.

Sedan dess har planteringen av mangroveträd fortsatt varje år. I slutet av oktober 2018 hade befolkningen planterat sex miljoner träd i tre byar i Shew Thaung Yan på en yta av 9 kvadratkilometer ‒ ett område fyra gånger större än staden Monaco.

Samarbete med forskare

Förutom Htay Aung har även andra experter deltagit i arbetet, bland annat U BoNi och Aung Aung Myint som forskat på mangroveskogar och återställande av ekosystem vid kusten. Alla tre samarbetar nu med Worldview International Foundation som är en norsk välgörenhetsorganisation som grundats av norrmannen Arne Fjörtoft, miljöaktivist och tidigare politiker och journalist.

– Vi har använt oss av satellitbilder och har studerat bilderna noggrant och skapat en karta som visar de exakta områden där mangroveskogen försvunnit. Vi presenterar den här informationen för byborna. Vi har också markerat områden och delat upp dessa mellan olika grupper, säger U BoNi, till IPS.

Innan de började plantera träd hade Worldview International Foundation inlett ett samarbete med landets departement för miljöskydd och två av landets ledande utbildningsinstitutioner, Myeik och Pathein University. Genom Pathein University blev ett område på 7 kvadratkilometer tillgängligt för plantering av mangroveskog.

Kan lagra stora mängder koldioxid

Mangroveskogar utgör bara 0,7 procent av världens skogar, men de har möjlighet att lagra omkring 2,5 gånger så mycket koldioxid som mänskligheten producerar varje år. Studier visar att mangroveskogar globalt lagrar omkring 4,2 miljarder ton koldioxid och om all koldioxid som lagrats av mangroveskogar skulle släppas ut skulle det motsvara Kinas och USA årliga koldioxidutsläpp sammantaget.

Mangroveskogarna i Myanmar utgör 3 procent av världens mangroveskogar och studier har visat att det finns stora möjligheter att lagra koldioxid genom att återställa och bevara mangroveskogar här.

Cameron Keith Richards, professor vid Southern Cross University i Australien, besökte Thor Heyerdahl Climate Park 2016 för att utvärdera projektet. Hans rapport bekräftar att skogen fungerar som en viktig koldioxidsänka.

Under det kommande året har befolkningen i Shwe Thaung Yan tänkt att plantera två miljarder träd – vilken är den största insatsen hittills. När det är klart betraktas återställningen av mangroveskogarna i Shwe Thaung Yan som färdigställd.

– De återställda mangroveskogarna kan när allt är klart lagra 300 miljoner ton koldioxid. Efter det här kommer vi att plantera träd i Rangoon-området och i deltaområdet. Så vi kommer ge oss av till Bago och delstaten Mon för att plantera mangrove, säger U BoNi.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.