Visitering utan brottsmisstanke och tvångsmedel på de statliga ungdomshemmen. Det är två exempel på hur skyddet av mänskliga rättigheter brister i Sverige i dag, menar Institutet för mänskliga rättigheter, som släppt en ny årsrapport.
– Det saknas ett systematiskt och långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. Därför är en av våra rekommendationer till regeringen att ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder, en tydlig ansvarsfördelning och koordinering, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter i ett pressmeddelande.
Institutets årsrapport, som har överlämnats till jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L), spänner över en rad områden, som mäns våld mot kvinnor, begränsningar inom vård och stödinsatser, rasism, urfolksrätt och migration.
Två övergripande slutsatser i rapporten är att rättighetsskyddet är otillräckligt, och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas i Sverige.
Risk för etnisk profilering
Ett konkret exempel som institutet lyfter är regeringens åtgärder mot kriminella nätverk, exempelvis att införa visitationszoner, där människor kan bli visiterade utan brottsmisstanke. Något som riskerar att leda till etnisk profilering, menar Fredrik Malmberg.
– Det har under 2023 kommit ett stort antal lagstiftningsförslag som enskilt och tillsammans riskerar att gå över gränserna för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter och som alla har gemensamt att det finns stora brister i bedömningarna av förslagens proportionalitet och otillräckliga analyser av vad lagförslagen faktiskt innebär för mänskliga rättigheter. De åtgärder som sätts in kan därmed i sig utgöra ett hot mot människors rättigheter i Sverige, säger han.
Rekommendationen från institutet är att regeringen i lagstiftningsprocessen analyserar konsekvenser för mänskliga rättigheter, och Sveriges internationella åtaganden.
Sverige backar
Sveriges position har förändrats i fråga om mänskliga rättigheter, menar Fredrik Malmberg.
– Från att vara föregångslandet så får man en känsla av att Sverige backar i de här frågorna, säger han till Nyhetsmorgon och fortsätter.
– Det vi är mest oroade över är våld, tvång och begränsningar som personer med funktionsnedsättning utsätts för på institutioner. Vi har exempelvis flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är på de statliga ungdomshemmen. Där kunskapen om att möta barnens behov är alltför låg och man använder en hel del tvångsmedel.
Ministern svarar
Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg ger uttryck för viss självkritik.
– Vi i Sverige har en självbild av att vi är bra på det med mänskliga rättigheter. Men vi behöver jobba med områden för att bli bättre, säger hon till Nyhetsmorgon.
Samtidigt försvarar ministern regeringens förslag om visitationszoner, som träder i kraft den 28 mars.
– Vi har försökt på alla sätt att säkerställa de här svåra avvägningarna, bland annat kommer polisens alla ingripanden i säkerhetszonerna noggrant att dokumenteras.
– Jag har stort förtroende för att polismyndigheten och för att våra poliser i landet kommer att hantera den här lagstiftningen på ett ansvarsfullt sätt, säger Paulina Brandberg i Nyhetsmorgon.
