Radar

”Personer med funktionsnedsättning får rättigheter allvarligt kränkta”

Ledarhund och synskadad i snölandskap.

15 år efter att Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige har gruppen sämre levnadsvillkor än övriga befolkningen, och får sina rättigheter allvarliga kränkta. Utvecklingen går dessutom åt fel håll. Det skriver Institutet för mänskliga rättigheter i en rapport till FN.

Lägre utbildning, högre arbetslöshet, större ekonomisk utsatthet och sämre fysisk och psykisk hälsa. Så ser levnadsvillkoren ut för personer med funktionsnedsättning, i jämförelse med befolkningen i övrigt, enligt Institutet för mänskliga rättigheter. De beskriver situationen i en rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ska granska hur Sverige efterlever funktionsrättskonventionen.

– Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter i ett uttalande.

Därtill utsätts personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, enligt institutet.

Genomslaget i lagen brister

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning behandlar människors rätt till självbestämmande, delaktighet, demokrati och frihet. 

Sverige ratificerade den år 2008, vilket betyder att staten har lovat att följa konventionen. Men genomslaget i svensk lagstiftning brister, enligt den nya rapporten, och det saknas ett sammanhållet arbete för att genomföra funktionsrättskonventionen.

I mitten av mars kommer ett dialogmöte att hållas mellan FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och representanter från Sveriges regering, där även Institutet för mänskliga rättigheter deltar. Därefter kommer FN-kommittén att presentera sina rekommendationer för Sverige. 

Så brister Sverige enligt Institutet för mänskliga rättigheter


• Antalet anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning har ökat under de senaste åren. Diskrimineringslagen skyddar i dag inte mot all diskriminering som Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver att staten förbjuder.

• Inom socialförsäkring och funktionshinderstöd ställs krav på omfattande medicinsk bevisning och personer med funktionsnedsättning beskriver upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning, snarare än att bemötas som personer med rättigheter och kapacitet att ge värdefulla bidrag till samhället.

• Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomiska förutsättningar jämfört med den övriga befolkningen. Den disponibla inkomsten är lägre och det är vanligare med en låg ekonomisk standard. Sjukersättningen, som många personer med funktionsnedsättning är beroende av, har utvecklats betydligt långsammare än löneutvecklingen.

• Stödinsatsen ledsagning har minskat för personer med synnedsättning, hörselnedsättning eller dövblindhet.

• Det är fortfarande tillåtet att använda olika former av tvångsåtgärder vid SiS (Statens institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem, där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade. Flickor, framför allt unga flickor, är särskilt utsatta.

Ovanstående är ett urval. Hela rapporten går att läsa här.

Källa: Institutet för mänskliga rättigheter