Hur lång tid tar det att lära sig ett nytt språk? Tja, det beror på. På Youtube kan man hitta personer som talar fjorton språk och säger att de lär sig ett nytt på ett halvår. Om du har nya språk som specialintresse, massor av tid och god studieteknik, så varför inte?
Hur lång tid man behöver för att lära sig svenska på SFI går inte att googla sig fram till. Det är individuellt, skriver anordnarna. Det finns olika studievägar för elever med olika studiebakgrund, omfattande två till fyra kurser. Växjö kommun skriver att en sådan kurs kan ta tre månader för en elev och tio för en annan.
Då har de inte räknat in allt som kan hända på vägen – barn som föds, händelser i familjen, oförutsägbara myndighetsbeslut. Studieuppehåll är vanliga, och en del hoppar av, ofta för att de får jobb. Men efter två år har 44 procent klarat minst två kurser och avslutat Sfi B, C eller D.
Den som har avslutat kurs D, den mest avancerade, ska enligt Skolverket förstå tydligt tal, tydliga och detaljerade muntliga instruktioner och dessutom ”berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, information och nyheter som rör bekanta ämnen”.
Så långt når alltså inte alla, och frågan är ändå hur långt det räcker om man blir sjuk och behöver vård. Eller om någon i familjen blir sjuk. Alla läkare är inte experter på att översätta fackspråk till något som en rädd och orolig patient förstår. Och om patienten inte hittar ord för att beskriva smärtan, hjärtklappningen eller livmodersammandragningarna blir det svårt åt andra hållet också. Då behövs en tolk, och även om man tycker att patienten ”borde” kunna bättre svenska är det inte relevant just då.
Var och en borde förstå det, men Region Blekinge röstade i onsdags igenom att den som haft uppehållstillstånd i mer än två år ska betala en avgift för tolken. Trehundra kronor för en tolk som är på plats, femtio för en som är med digitalt eller per telefon. Småpengar för dem som har fattat beslutet, men för många patienter kan det vara en anledning att inte söka vård, eller att inte begära tolk fast det skulle behövas. Vilket det uppenbarligen kan göra efter två år i Sverige, eller fem eller tio.
Det har kommit massiva protester från läkare och andra vårdarbetare mot förslagen om tolkavgifter i sjukvården de senaste åren. Inför omröstningen i regionfullmäktige samlades 190 läkare på bara ett par dagar runt ett protestbrev. En av initiativtagarna var Gunilla Leander, överläkare på infektionskliniken vid Blekingesjukhuset.
– Vi reagerar starkt på att det ska vara en ekonomisk fråga för patienten att ha tillgång till professionell tolk. Kommunikation är vårt viktigaste arbetsredskap för att kunna ge en säker vård, en värdig vård – och för att kunna ge rätt behandlingar och undvika onödiga inläggningar och undersökningar, säger Gunilla Leander till Läkartidningen.
Fem ledamöter i styrelserna för Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund skriver i Dagens medicin att tolkar i sjukvården spelar ”en avgörande roll när vi som läkare lämnar svåra besked eller möter patienter i kris. Det kan handla om ett cancerbesked, svår hjärtsvikt, eller om att informera en anhörig om att maken eller makan har Alzheimer, stroke, eller bara sex månader kvar att leva. Sådana besked måste vara tydliga, de måste förstås.”
Men i Region Blekinge styr sverigedemokrater, moderater och kristdemokrater, och för dem är sjukvård bara ännu en kanal för att ta invandrare i upptuktelse. Helst vill Tidöpartierna ha tolkavgifter i hela landet.
– Befinner man sig i Sverige och ska vara en del av svenska samhället så anser vi att det är väldigt viktigt att kunna svenska. Och då ska det finnas incitament för att lära sig svenska, säger Björn Nurhadi, gruppledare för SD i Region Blekinge, till Sveriges Radio.
Incitament? Tror han att människor väljer om de ska lära sig svenska eller inte utifrån möjligheten att undkomma kostnaden för sjukvårdstolken? Tror han att det är ett incitament man behöver när läkaren ska tala om att en anhörig har fått en stroke? Han borde begripa bättre – men han bryr sig inte, och han företräder ett parti som gör politik av att inte bry sig. Det är skamligt och ovärdigt att ge sådana makt över sjukvården.
