Ett stort antal förslag och beslut från det första året med Tidöavtalets politik inskränker eller strider mot våra grundläggande fri- och rättigheter, och försvagar demokratin på sikt. Det visar en ny rapport från Civil rights defenders.
Visitationszoner, preventiva tvångsmedel och angiverilagen är några exempel ur Tidöavtalets politik som Civil rights defenders benämner problematiska ur ett människorättsperspektiv. Åtgärderna är integritetskränkande, riskerar att leda till diskriminering och skuldbelägger människor med migrationsbakgrund, enligt människorättsorganisationen.
– Under året har vi sett flera förslag som strider mot mänskliga rättigheter och internationella åtaganden. Vi har även sett förslag, beslut och retorik som var för sig inte nödvändigtvis är att tolka som allvarliga demokratihot – men som sammantaget försvagar demokratin på sikt. Det är helheten som oroar, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders i ett uttalande.
Sveriges demokrati står fortfarande stark, enligt organisationen, som vill varna för att nedmontering av demokratier historiskt sett skett lite åt gången, så mönstret kan vara svårt att upptäcka. John Stauffer och kollegan Anders L Pettersson beskriver utvecklingen så här, på DN debatt:
”Först pekas en utsatt grupp ut av politiska ledare som orsak till samhällets problem och därmed ett hot. Därefter angrips de som säger ifrån – såsom civilsamhällesorganisationer, journalister och opposition. Syftet är att tysta och avskräcka kritiker. I slutändan bäddar det för ett samhälle där makthavare genom att bland annat placera partitrogna på nyckelposter och stifta nya lagar stegvis kan stärka sitt grepp om makten och montera ner demokratin.”
I Civil rights defenders nya granskning tas fler exempel på utvecklingen upp: Ökad politisk styrning av myndigheter, begränsningar av föreningsfriheten och det fria ordet.
Att majoriteten av förslagen ska ”snabbutredas målas också upp som ett problem. ”Det äventyrar rättssäkerheten då den demokratiska delaktigheten och möjligheten till ett ordentligt remissförfarande och konsekvensanalys minskar. De åtgärder som blir verklighet måste vara förutsägbara, proportionerliga, tidsbegränsade och icke-diskriminerande”, skriver Civil rights defenders.
Landets fria söker Paulina Brandenberg (L) som är regeringens statsråd ansvarig för demokratifrågor.
