DEBATT. Klimatkrisen och artkrisen är här sedan länge. I Sverige talas det i media en del om klimatkrisen, och nu är det hög tid att vi även upplyser svenska folket om artkrisen. Enligt World Economic Forum är artkrisen det fjärde största hotet mot mänskliga samhällen på tio års sikt. Ändå är det märkligt tyst om detta i Sverige.

Globalt är omkring en miljon arter hotade, och de senaste 40 åren har 60 procent av de vilda ryggradsdjuren försvunnit. Av den totala biomassan däggdjur på planeten består de vilda djuren enbart av fyra procent, resten är människor och tamdjur (WWF Living Planet Report).

I Sverige är 4549 arter upptagna på rödlistan (artfakta.se) som ”akut hotade”, ”starkt hotade”, ”sårbara” eller ”nära hotade”. Det är 4549 för många. Av dessa är 23 arter däggdjur och 112 arter fåglar. Mellan 2015 och 2020 ökade listan för däggdjur och fåglar med hela 39 procent! Kurvan är exponentiell.

Förlust av biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringarnas effekter, problematisk livsmedelsförsörjning och överexploatering av naturen är en farlig kombination. Vi behöver en övergripande nationell handlingsplan för att hantera artkrisen. Men det räcker inte med en uttalad vilja. Vi behöver även konkreta praktiska verktyg för att vända trenden och undvika ekosystemkollaps. Nu måste ord skrida till handling. Om vi vill bevara Jordens livsväv, inklusive oss själva.