– Häpnadsväckande och högst beklagligt, säger forskaren Elin Röös, som forskar om hållbara livsmedelssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Mindre rött kött och mer växtbaserad mat. De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är tydliga med vad som gynnar hälsa och planeten.

Rekommendationerna utgör vetenskaplig grund för de svenska kostråden. Men enligt regeringen ska uppdateringen av råden bara ta hänsyn till delen av NNR som rör hälsa, inte klimat och miljö.

– Väldigt problematiskt, säger Line Gordon, professor i hållbar utveckling med inriktning mot livsmedelssystem vid Stockholm Resilience Centre.

Att vi ändrar våra matvanor åt det grönare hållet är en viktig åtgärd för att få ner klimatutsläppen enligt FN:s klimatpanel IPCC.

Underkänner argument

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) anser att köttproduktionen behöver öka i Sverige, enligt en debattartikel nyligen. Ett skäl att satsa på mer animaliska livsmedel, enligt landsbygdsministern, är att det gynnar naturbetesmarker som är viktiga för biologisk mångfald. 

Men de kan bevaras och restaureras utan att framställa mer kött, enligt de båda forskarna.

– Om man tittar bakåt så har vi i Sverige ätit mycket mindre kött förr och ändå haft mer naturbetesmark än i dag. Det är ett felslut att tro att vi upprätthåller dessa marker genom hög köttkonsumtion, säger Elin Röös.

Ett annat skäl att öka köttproduktionen är att säkra tillgången till mat i kristider, enligt Kullgren som kallar kossor ”vandrande beredskapslager”.

Men att satsa på just kött för beredskapen är kontraproduktivt då det kräver betydligt större resurser att producera än vegetabilier, enligt forskarna.

– Det vore bättre att satsa på sådant vi behöver äta mer av, som baljväxter, grönsaker och frukt. För dessa har vi också en ännu lägre självförsörjningsgrad än för kött, säger Line Gordon.