I dag omfattas 5,9 procent av grundskoleeleverna, motsvarande knappt 65 200 elever, av ett åtgärdsprogram, enligt Skolverkets senaste statistik om särskilt stöd i grundskolan under det nuvarande läsåret. Olika stödinsatser kan vara enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.

I niondeklass är andelen elever högst, där 9,3 procent av eleverna har ett åtgärdsprogram.

– Vi ser även att det är betydligt fler elever som har ett åtgärdsprogram under de sista åren i grundskolan jämfört med de lägre årskurserna. Det talar för att man inte alltid upptäcker behov i tid och sätter in stöd under de första årskurserna, utan det kanske dröjer till att man ska sätta betyg, säger Ulrica Dahlén.

Stora skillnader

Det finns samtidigt stora skillnader mellan årskurserna när andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter minskar andelen för att sedan öka igen.

– Det ser ut som att det händer någonting i övergången mellan mellanstadiet och högstadiet. Det skulle man kunna tolka som att inte alla har tillräckliga rutiner för att föra över information om vilka elever som är i behov av stöd vid den övergången. I vissa fall kanske man snarare börjar om, säger Ulrica Dahlén.

Att underlätta denna övergång är främst kommunernas ansvar, enligt Ulrica Dahlén.

– Det blir ett problem om man har gjort en kartläggning och utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd men glapp i informationen leder till ett uppehåll i stödet för eleven.

Gammalt mönster

Att insatserna kommer alltför sent är ett mönster som har sett likadant ut de senaste åren, enligt myndigheten.

För att upptäcka eleverna som är i behov av särskilt stöd i tid krävs att lärare och specialpedagoger arbetar tillsammans och har rutiner för detta. Att skapa förutsättningar för detta är rektorns ansvar.

– Man har svårt att få till dessa rutiner och samarbetet på det sättet som behövs på många håll, säger Ulrica Dahlén.

Om man upptäcker tidigt att det finns ett behov av stöd är det lättare är det att kunna sätta in insatser som gör tillräcklig skillnad.

– Ju kortare tid man har på sig desto svårare blir det att tillägna sig kunskaperna för att kunna leva upp till betygskriterierna.

Risk för mörkertal

TT: Finns det även en risk för att det finns ett stort mörkertal kring elever som är i behov av särskilt stöd?

– Vi kan i vår statistik endast se de som har beslut om särskilt stöd. Om det finns fler elever som är i behov av särskilt stöd men inte har fått utredas har vi svårt att veta, säger Ulrica Dahlén och fortsätter:

– Men vi hör att det finns mycket frågetecken kring var gränsen går mellan så kallade extra anpassningar som inte kräver ett formellt beslut och det särskilda stödet som behöver en utredning. I och med att man är osäker på det kan det finnas elever som skulle behöva utredas för särskilt stöd men som inte får en sådan utredning.