Radar

Skolverket: Stöd till elever halkar efter

Exempel på stödinsatser är enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.

För få elever som har behov av särskilt stöd får det i tid. Stödet sätts ofta in i slutet av grundskolan, vilket är alldeles för sent enligt Skolverket.
– Det talar för att man inte alltid upptäcker behov i tid, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.

I dag omfattas 5,9 procent av grundskoleeleverna, motsvarande knappt 65 200 elever, av ett åtgärdsprogram, enligt Skolverkets senaste statistik om särskilt stöd i grundskolan under det nuvarande läsåret. Olika stödinsatser kan vara enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.

I niondeklass är andelen elever högst, där 9,3 procent av eleverna har ett åtgärdsprogram.

– Vi ser även att det är betydligt fler elever som har ett åtgärdsprogram under de sista åren i grundskolan jämfört med de lägre årskurserna. Det talar för att man inte alltid upptäcker behov i tid och sätter in stöd under de första årskurserna, utan det kanske dröjer till att man ska sätta betyg, säger Ulrica Dahlén.

Stora skillnader

Det finns samtidigt stora skillnader mellan årskurserna när andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter minskar andelen för att sedan öka igen.

– Det ser ut som att det händer någonting i övergången mellan mellanstadiet och högstadiet. Det skulle man kunna tolka som att inte alla har tillräckliga rutiner för att föra över information om vilka elever som är i behov av stöd vid den övergången. I vissa fall kanske man snarare börjar om, säger Ulrica Dahlén.

Att underlätta denna övergång är främst kommunernas ansvar, enligt Ulrica Dahlén.

– Det blir ett problem om man har gjort en kartläggning och utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd men glapp i informationen leder till ett uppehåll i stödet för eleven.

Gammalt mönster

Att insatserna kommer alltför sent är ett mönster som har sett likadant ut de senaste åren, enligt myndigheten.

För att upptäcka eleverna som är i behov av särskilt stöd i tid krävs att lärare och specialpedagoger arbetar tillsammans och har rutiner för detta. Att skapa förutsättningar för detta är rektorns ansvar.

– Man har svårt att få till dessa rutiner och samarbetet på det sättet som behövs på många håll, säger Ulrica Dahlén.

Om man upptäcker tidigt att det finns ett behov av stöd är det lättare är det att kunna sätta in insatser som gör tillräcklig skillnad.

– Ju kortare tid man har på sig desto svårare blir det att tillägna sig kunskaperna för att kunna leva upp till betygskriterierna.

Risk för mörkertal

TT: Finns det även en risk för att det finns ett stort mörkertal kring elever som är i behov av särskilt stöd?

– Vi kan i vår statistik endast se de som har beslut om särskilt stöd. Om det finns fler elever som är i behov av särskilt stöd men inte har fått utredas har vi svårt att veta, säger Ulrica Dahlén och fortsätter:

– Men vi hör att det finns mycket frågetecken kring var gränsen går mellan så kallade extra anpassningar som inte kräver ett formellt beslut och det särskilda stödet som behöver en utredning. I och med att man är osäker på det kan det finnas elever som skulle behöva utredas för särskilt stöd men som inte får en sådan utredning.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.