Traditionella reningsverk har svårt att rena läkemedelsrester, bekämpningsmedel och PFAS – ämnen som ska bort från våra vatten enligt ett förslag från EU-kommissionen. Men skånsk forskning har hittat en nygammal lösning, som renar bättre än EU föreslår.
I höstas föreslog EU-kommissionen kraftigt skärpta regler för unionens avloppsreningsverk. Senast 2040 ska vattnet som släpps ut från större reningsverk vara fritt från läkemedelsrester, bekämpningsmedel, PFAS och andra skadliga ämnen. Traditionella reningsverk inte är byggda för att avlägsna dessa så kallade mikroföroreningar, som kan eller misstänks kunna skada växt- och djurliv, även vid mycket låga koncentrationer.
Lösningen kan finnas i skånska Degeberga, där ett reningsverk lyckats ta bort ännu mer föroreningar än vad EU-kommissionen föreslår. Utöver traditionella reningsverks mekaniska, biologiska och kemiska rening har ännu ett steg lagts till – man använder korn av aktivt kol, en gammal och välkänd metod, som tidigare ansetts dyr, ineffektiv och komplicerad.
En svårighet har varit att mäta de otroligt låga nivåerna av mikroföroreningar, berättar Ola Svahn, forskare i miljövetenskap med inriktning mot kemisk analys vid Högskolan Kristianstad i ett pressmeddelande.
– Det har krävts ett lite annorlunda tankesätt för att skräddarsy robusta analysmetoder som passar ämnen med så olika egenskaper, och som ska analyseras vid så låga koncentrationer i så knepiga prover. Tidigare metoder har nog lidit av att de varit för generella till sin karaktär och för oprecisa, säger han.
Internationellt intresse
Utvärderingen visar att vattnet som renats med aktivt kol och ett sandfilter når en reningsgrad på 84 procent. Det är mer än EU-kommissionens förslag, som ligger på 80 procent (en siffra som gäller samtliga reningssteg, alltså skillnaden mellan vattnet som kommer in i verket och rinner ut). För vissa ämnen är reningen ännu högre, exempelvis diklofenak, som är den aktiva substansen i Voltaren, som renas till 98 procent.
Resultaten har väckt intresse från bland annat Lettland och Litauen, som skickat forskare att besöka reningsverket i Degeberga.
– Sverige har mycket att dela med sig av. Här finns lyckade exempel på hur forskningen är omsatt i praktiken genom de fullskaliga reningsverk som nu finns i bruk med behandlingsteknik för mikroföroreningar. I Baltikum behöver vi denna kunskap, säger Sergej Suzdalev från det marina forskningsinstitutet på Klaipedas universitet i Litauen.
Och forskningen kommer att kunna göra processen än mer effektiv framöver, tror Ola Svahn, som forskat på vattenrening med aktivt kol under tio års tid.
– I framtiden kommer säkert filtermaterial att skräddarsys, beroende på vilka ämnen som behöver avlägsnas. Och genom att kombinera dessa olika filter så kan vi uppnå ännu bättre reningsgrader till nytta för både miljö och människors hälsa.
Läs även: Många floder förorenade av läkemedel
