Regeringens mål att att Sveriges ekonomi ska minska samhällets resursanvändning och miljöpåverkan och delegationen för cirkulär ekonomi ska stötta i det arbetet.

På måndag presenterar delegationen resultat från en rad expertgrupper, som tittat på olika branscher och frågor, men expertgruppen för normskifte anser att för mycket fokus ligger på tekniska och praktiska lösningar istället för att förändra människors inställning och förståelse för en omställning.

– Det behövs inte mer fakta utan visioner. Genom att visa hur livet kan se ut om 20 år, kan vi skapa ett positivt sug efter framtiden och berätta vilka åtgärder som behövs för att ta oss dit, säger Malin Leth, ordförande i gruppen, som består av forskare, beteendevetare och hållbarhetsansvariga på både organisationer och företag.

Hon har själv arbetat med hållbar utveckling och cirkulär ekonomi på olika organisationer och idag arbetar hon på Håll Sverige rent.

Balans mellan styrning och stöttning

– Vi har kartlagt förslagen från de andra expertgrupperna, delegationens förslag och regeringens handlingsplan och vi har sett att man idag tittar mer på styrande insatser – lagar och regler – och inte lika mycket på stöttande insatser, som bygger på förståelse och på humanistiska och känslomässiga värden. Den balansen är jätteviktig. Om vi ska ställa om till ett cirkulärt samhälle behöver alla förstå hur och varför. Det behöver både finnas möjligheter att göra det och en vilja att göra det.

Normskiften – genomgripande förändringar av gemensamma, ofta underförstådda, regler och förväntningar på beteenden och beslut – sker när de är lockande, enligt beteendepsykologin. Det kan ske genom att empati, altruism, gemenskap och ansvar lyfts fram, men inom industrialismen har hårda värden dominerat framför mjuka, anser gruppen.

– De andra expertgrupperna har tittat på praktiska och tekniska frågor om exempelvis återbruk och återvinning inom olika sektorer eller materialflöden. Ska man se på återbruk av material inom en viss sektor blir det väldigt tekniskt och man tänker inte på att det ska finnas en känsla av att alla är en del av det som händer.

– Det behövs inte bara gradvisa förbättringar inom samma system, det blir en svag cirkulär ekonomi. En stark cirkulär ekonomi kräver genomgripande förändringar, och där kan det finnas långt kvar inom många sektorer. Man har många gånger fokuserat för lite på relationen på mellan människor och samskapandet mellan individer, organisationer, samhälle och system.

Stark cirkulär ekonomi behövs

Gruppen har just presenterat sin rapport, och tar upp att bara 3,4 procent av Sveriges ekonomi är cirkulär idag.

– Det är verkligen lite. Många tittar på industrisektorernas  resurshantering. En övergång har pågått ett tag, men det är en övergång till en svag cirkulär ekonomi, gradvisa förändringar i det befintliga systemet, som bara optimerar processer. Det starka cirkulära ekonomin innebär att alla har en långsiktig bindning till hur man kan bidra till systemet. Man gör det inte bara för att det finns en lag om det utan för att man vet.

De mjuka värden som gruppen vill se grundar sig på filosofiska, historiska och kulturella värden, men saknas idag i samhällsdebatten, och det blir till ett hinder för omställningen.

Positiva bilder ska locka

Ett sätt att visa på att en cirkulär ekonomi inte innebär uppoffringar eller försämringar är att visa på attraktiva scenarier av framtiden. Gruppen ger en bild av hur mat, textilier, transporter, byggande och finansvärlden kan fungera i en cirkulär ekonomi och anser att sådana bilder måste förmedlas bland annat Delegationen för cirkulär ekonomi.

– Många människor uppfattar allt för ofta att hållbarhets- och klimatfrågan tvingar dem till försämringar av livskvalitet genom krav på uppoffringar. För att få med alla på tåget måste var och en känna sig inkluderad i den ljusa framtid som omställningen också möjliggör. Här behöver såväl politiken som näringslivet förmedla visioner som kan inspirera till omställning.

Enligt Malin Leth är en av drivkrafterna mot att inte byta system idag att det finns ett fokus på kortsiktiga investeringar och intäkter och att man inte ser det långsiktiga värdeskapandet för samhället.

– Företagen behöver se hur de kan skapa värden i samhället utöver arbetstillfällen. Det hänger ihop med det som kallas wellbeing economics, där samhällets välmående värderas vid sidan om tillväxt. Nya Zeeland, Island och Kalifornien hör till områden som testat.