Regeringens mål att att Sveriges ekonomi ska minska samhällets resursanvändning och miljöpåverkan och delegationen för cirkulär ekonomi ska stötta i det arbetet.

På måndag presenterar delegationen resultat från en rad expertgrupper, som tittat på olika branscher och frågor, men expertgruppen för normskifte anser att för mycket fokus ligger på tekniska och praktiska lösningar istället för att förändra människors inställning och förståelse för en omställning.

– Det behövs inte mer fakta utan visioner. Genom att visa hur livet kan se ut om 20 år, kan vi skapa ett positivt sug efter framtiden och berätta vilka åtgärder som behövs för att ta oss dit, säger Malin Leth, ordförande i gruppen, som består av forskare, beteendevetare och hållbarhetsansvariga på både organisationer och företag.

Hon har själv arbetat med hållbar utveckling och cirkulär ekonomi på olika organisationer och idag arbetar hon på Håll Sverige rent.

Balans mellan styrning och stöttning

– Vi har kartlagt förslagen från de andra expertgrupperna, delegationens förslag och regeringens handlingsplan och vi har sett att man idag tittar mer på styrande insatser – lagar och regler – och inte lika mycket på stöttande insatser, som bygger på förståelse och på humanistiska och känslomässiga värden. Den balansen är jätteviktig. Om vi ska ställa om till ett cirkulärt samhälle behöver alla förstå hur och varför. Det behöver både finnas möjligheter att göra det och en vilja att göra det.

Normskiften – genomgripande förändringar av gemensamma, ofta underförstådda, regler och förväntningar på beteenden och beslut – sker när de är lockande, enligt beteendepsykologin. Det kan ske genom att empati, altruism, gemenskap och ansvar lyfts fram, men inom industrialismen har hårda värden dominerat framför mjuka, anser gruppen.

– De andra expertgrupperna har tittat på praktiska och tekniska frågor om exempelvis återbruk och återvinning inom olika sektorer eller materialflöden. Ska man se på återbruk av material inom en viss sektor blir det väldigt tekniskt och man tänker inte på att det ska finnas en känsla av att alla är en del av det som händer.

– Det behövs inte bara gradvisa förbättringar inom samma system, det blir en svag cirkulär ekonomi. En stark cirkulär ekonomi kräver genomgripande förändringar, och där kan det finnas långt kvar inom många sektorer. Man har många gånger fokuserat för lite på relationen på mellan människor och samskapandet mellan individer, organisationer, samhälle och system.

Stark cirkulär ekonomi behövs

Gruppen har just presenterat sin rapport, och tar upp att bara 3,4 procent av Sveriges ekonomi är cirkulär idag.

– Det är verkligen lite. Många tittar på industrisektorernas  resurshantering. En övergång har pågått ett tag, men det är en övergång till en svag cirkulär ekonomi, gradvisa förändringar i det befintliga systemet, som bara optimerar processer. Det starka cirkulära ekonomin innebär att alla har en långsiktig bindning till hur man kan bidra till systemet. Man gör det inte bara för att det finns en lag om det utan för att man vet.

De mjuka värden som gruppen vill se grundar sig på filosofiska, historiska och kulturella värden, men saknas idag i samhällsdebatten, och det blir till ett hinder för omställningen.

Positiva bilder ska locka

Ett sätt att visa på att en cirkulär ekonomi inte innebär uppoffringar eller försämringar är att visa på attraktiva scenarier av framtiden. Gruppen ger en bild av hur mat, textilier, transporter, byggande och finansvärlden kan fungera i en cirkulär ekonomi och anser att sådana bilder måste förmedlas bland annat Delegationen för cirkulär ekonomi.

– Många människor uppfattar allt för ofta att hållbarhets- och klimatfrågan tvingar dem till försämringar av livskvalitet genom krav på uppoffringar. För att få med alla på tåget måste var och en känna sig inkluderad i den ljusa framtid som omställningen också möjliggör. Här behöver såväl politiken som näringslivet förmedla visioner som kan inspirera till omställning.

Enligt Malin Leth är en av drivkrafterna mot att inte byta system idag att det finns ett fokus på kortsiktiga investeringar och intäkter och att man inte ser det långsiktiga värdeskapandet för samhället.

– Företagen behöver se hur de kan skapa värden i samhället utöver arbetstillfällen. Det hänger ihop med det som kallas wellbeing economics, där samhällets välmående värderas vid sidan om tillväxt. Nya Zeeland, Island och Kalifornien hör till områden som testat.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.