Rikare länders ekonomiska hjälp till fattiga länder som drabbas av klimatkrisens konsekvenser har varit den stora frågan på toppmötet COP27. Många länder har varit tveksamma till att gå med på att en sådan fond skapas eftersom man är rädda för det mycket stora kostnader det kan komma att medföra, men på fredagen kom signaler från EU om att man går med på en sådan fond.
EU-kommissionens vice ordförande, Frans Timmermans, meddelade att EU lyssnat på kraven från de fattiga så kallade G77-ländernas kvar på en förlust- och skadefond.
– Vi var ovilliga till en fond, det var inte vår idé att ha en fond. Min motvilja berodde på att jag av erfarenhet vet att det tar tid innan en fond kan etableras och mer tid innan den är fylld, medan vi har befintliga instrument. Jag tror verkligen att vi skulle kunna gå snabbare med befintliga instrument. Men eftersom de är så knutna till en fond har vi kommit överens, sa Timmermans på fredagsmorgonen, enligt The Guardian.
Många andra länder – både givarländer och mottagarländer – måste acceptera skapandet av fonden, som enligt EUs förslag ska ha tydliga villkor och, en bred ekonomisk givarbas och de fattigaste länderna som mottagare.
"Inget genombrott"
– Det finns bara ett alternativ för små östater i utveckling, en finansieringsfond som ger en rättvis väg för våra länders framtid. Division och fördröjningstaktik kommer inte att fungera. Det här är en fråga vi försvarar på grundval av rättvisa, sa generalsekreteraren för Karibiska gemenskapen Carla Barnett till tidningen.
– Det är ett förutsägbart försök från EU att bryta upp G77 i samtal. Naturligtvis är det inget genombrott. De upprepar bara sin ursprungliga förhandlingsposition genom att få det att låta som en kompromiss när de mycket väl vet att det inte är det. Det är helt orimligt, sa en av G77-ländernas förhandlare till tidningen.
Australien och Kanada finns bland länderna som stöttar förslaget, medan USA fortfarande inte tagit ställning och Kina och Saudiarabien inte vill bidra till en klimatskadefond.
– EU-förslaget fastställer på ett avgörande sätt principen att betalningar till utvecklingsländer för klimatanpassning måste matchas av övergripande globala minskningar av utsläpp av växthusgaser, vilket trots allt är det centrala målet för Parisavtalet, säger Paul Bledsoe, tidigare klimatrådgivare och nu aktiv vid det amerikanska Progressive Policy Institute.
– Men etiketter spelar roll. Sådana betalningar till andra nationer måste alltid beskrivas som allmänt utländskt bistånd, aldrig klimatkompensation eller skadestånd, för att få USA:s stöd. Med det förbehållet har de en anständig chans att få stöd från Biden-administrationen.
Också Sverige har varit emot sökandet av en klimatskadefond, men följer nu med i EUs omsvängning.
– Det här är inget som är en ideal lösning från svensk sida, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie till TT i Sharm el-Sheikh.
– Vi tycker fortfarande att fokus bör vara på att utveckla de kanaler som finns. Och i det förslaget som har lagts finns det fortfarande utrymme att göra det, inom ramen för mosaiken.
