EU-kommissionens vice ordförande, Frans Timmermans, meddelade att EU lyssnat på kraven från de fattiga så kallade G77-ländernas kvar på en förlust- och skadefond.

– Vi var ovilliga till en fond, det var inte vår idé att ha en fond. Min motvilja berodde på att jag av erfarenhet vet att det tar tid innan en fond kan etableras och mer tid innan den är fylld, medan vi har befintliga instrument. Jag tror verkligen att vi skulle kunna gå snabbare med befintliga instrument. Men eftersom de är så knutna till en fond har vi kommit överens, sa Timmermans på fredagsmorgonen, enligt The Guardian.

Många andra länder – både givarländer och mottagarländer – måste acceptera skapandet av fonden, som enligt EUs förslag ska ha tydliga villkor och, en bred ekonomisk givarbas och de fattigaste länderna som mottagare.

"Inget genombrott"

– Det finns bara ett alternativ för små östater i utveckling, en finansieringsfond som ger en rättvis väg för våra länders framtid. Division och fördröjningstaktik kommer inte att fungera. Det här är en fråga vi försvarar på grundval av rättvisa, sa generalsekreteraren för Karibiska gemenskapen Carla Barnett till tidningen.

– Det är ett förutsägbart försök från EU att bryta upp G77 i samtal. Naturligtvis är det inget genombrott. De upprepar bara sin ursprungliga förhandlingsposition genom att få det att låta som en kompromiss när de mycket väl vet att det inte är det. Det är helt orimligt, sa en av G77-ländernas förhandlare till tidningen.

Australien och Kanada finns bland länderna som stöttar förslaget, medan USA fortfarande inte tagit ställning och Kina och Saudiarabien inte vill bidra till en klimatskadefond.

– EU-förslaget fastställer på ett avgörande sätt principen att betalningar till utvecklingsländer för klimatanpassning måste matchas av övergripande globala minskningar av utsläpp av växthusgaser, vilket trots allt är det centrala målet för Parisavtalet, säger Paul Bledsoe, tidigare klimatrådgivare och nu aktiv vid det amerikanska Progressive Policy Institute.

– Men etiketter spelar roll. Sådana betalningar till andra nationer måste alltid beskrivas som allmänt utländskt bistånd, aldrig klimatkompensation eller skadestånd, för att få USA:s stöd. Med det förbehållet har de en anständig chans att få stöd från Biden-administrationen.

Också Sverige har varit emot sökandet av en klimatskadefond, men följer nu med i EUs omsvängning.

– Det här är inget som är en ideal lösning från svensk sida, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie till TT i Sharm el-Sheikh.

– Vi tycker fortfarande att fokus bör vara på att utveckla de kanaler som finns. Och i det förslaget som har lagts finns det fortfarande utrymme att göra det, inom ramen för mosaiken.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.