Antalet kärnstridsspetsar i världen fortsätter att minska, framför allt som en följd av att både Ryssland och USA under 2021 nedmonterat stridsspetsar som har tagits ur bruk sedan tidigare.

Men trots att vissa framsteg har gjorts när det gäller nedrustning verkar utvecklingen vara på väg att vända.

– Även om vi sett några betydelsefulla framsteg i begränsningen och nedrustningen av kärnvapen under det senaste året framstår risken för att kärnvapen faktiskt ska användas som högre nu än någonsin sedan kalla kriget, säger det internationella fredsforskningsinstitutet Sipris direktör Dan Smith i ett pressmeddelande.

Moderniseringssatsningar

Både Ryssland och USA, som sammanräknat står för 90 procent av världens kärnvapen, har inlett stora satsningar för att modernisera och ersätta sina kärnstridsspetsar, produktionsanläggningar och leveranssystem.

Världens övriga sju kärnvapenstater håller antingen på att utveckla eller placera ut nya vapensystem, eller har meddelat att de planerar att göra det. Kina moderniserar och bygger ut sin kärnvapenarsenal och även Indien och Pakistan verkar utöka sina kärnvapenlager, enligt rapporten.
Storbritannien har också meddelat planer på att öka sitt innehav.

– Om kärnvapenstaterna inte vidtar omedelbara och konkreta nedrustningsåtgärder kan världens lager av kärnstridsspetsar inom kort börja öka för första gången sedan det kalla kriget, säger Matt Korda, forskare som bland annat är knuten till Sipris program för massförstörelsevapen, i pressmeddelandet.

Sipri poängterar i sin årsbok att tillgången till pålitlig information om kärnvapen är låg, även om en del länder delar viss information.

"Kan inte vinnas"

I januari i år lovade de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd gemensamt att förhindra spridande av kärnvapen. Alla fem – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA – är kärnvapennationer.

”Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och får aldrig utkämpas”, sade de i ett gemensamt uttalande. Ryssland sade efter uttalandet att förhoppningen var att det skulle minska globala spänningar.

Under 2021 lade världens länder mer pengar på militära utgifter för sjunde året i rad. Summan uppgick till 2 113 miljarder amerikanska dollar, drygt 20 000 miljarder svenska kronor. Det är första gången som den sammanlagda kostnaden överstiger 2 000 miljarder dollar. Utgifterna ökade med 0,7 procent under 2021 jämfört med året innan, och med 12 procent jämfört med 2012, enligt Sipris rapport.

Summan utgör 2,2 procent av världens BNP, eller motsvarande över 2 600 kronor per person.