Antalet kärnstridsspetsar i världen fortsätter att minska, framför allt som en följd av att både Ryssland och USA under 2021 nedmonterat stridsspetsar som har tagits ur bruk sedan tidigare.

Men trots att vissa framsteg har gjorts när det gäller nedrustning verkar utvecklingen vara på väg att vända.

– Även om vi sett några betydelsefulla framsteg i begränsningen och nedrustningen av kärnvapen under det senaste året framstår risken för att kärnvapen faktiskt ska användas som högre nu än någonsin sedan kalla kriget, säger det internationella fredsforskningsinstitutet Sipris direktör Dan Smith i ett pressmeddelande.

Moderniseringssatsningar

Både Ryssland och USA, som sammanräknat står för 90 procent av världens kärnvapen, har inlett stora satsningar för att modernisera och ersätta sina kärnstridsspetsar, produktionsanläggningar och leveranssystem.

Världens övriga sju kärnvapenstater håller antingen på att utveckla eller placera ut nya vapensystem, eller har meddelat att de planerar att göra det. Kina moderniserar och bygger ut sin kärnvapenarsenal och även Indien och Pakistan verkar utöka sina kärnvapenlager, enligt rapporten.
Storbritannien har också meddelat planer på att öka sitt innehav.

– Om kärnvapenstaterna inte vidtar omedelbara och konkreta nedrustningsåtgärder kan världens lager av kärnstridsspetsar inom kort börja öka för första gången sedan det kalla kriget, säger Matt Korda, forskare som bland annat är knuten till Sipris program för massförstörelsevapen, i pressmeddelandet.

Sipri poängterar i sin årsbok att tillgången till pålitlig information om kärnvapen är låg, även om en del länder delar viss information.

"Kan inte vinnas"

I januari i år lovade de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd gemensamt att förhindra spridande av kärnvapen. Alla fem – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA – är kärnvapennationer.

”Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och får aldrig utkämpas”, sade de i ett gemensamt uttalande. Ryssland sade efter uttalandet att förhoppningen var att det skulle minska globala spänningar.

Under 2021 lade världens länder mer pengar på militära utgifter för sjunde året i rad. Summan uppgick till 2 113 miljarder amerikanska dollar, drygt 20 000 miljarder svenska kronor. Det är första gången som den sammanlagda kostnaden överstiger 2 000 miljarder dollar. Utgifterna ökade med 0,7 procent under 2021 jämfört med året innan, och med 12 procent jämfört med 2012, enligt Sipris rapport.

Summan utgör 2,2 procent av världens BNP, eller motsvarande över 2 600 kronor per person.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.