Att kommunstyrelsen i Staffanstorp ogillar flyktingar har varit känt sedan länge. Men exakt hur mycket de ogillar flyktingar blev tydligt nu i veckan när de, i strid med svensk lagstiftning, vägrade att ta emot fyra kvotflyktingar som hade anvisats till dem. Flyktingarna kunde ta sitt pick och pack och åka någon annanstans tyckte Staffanstorps starke man Christian Sonesson. På sin facebooksida förklarar han beslutet så här:

“Kvotflyktingar kräver enormt stora resurser från den kommun som de anvisas till. De kan inte en stavelse svenska, ofta inte ens engelska, inte sällan är de dessutom analfabeter. Kvotflyktingar är extremt svåra att integrera i det svenska samhället och trots att det krävs stora kommunala resurser så kompenseras kommunerna sällan för dessa kostnader av staten.”

Det handlar i det här fallet om en enda familj som skulle ha kommit till Staffanstorp (och som för övrigt redan har fått uppehållstillstånd) men som nu har fått åka till en annan kommun. Staten och Migrationsverket verkar stå handfallna inför Staffanstorps bryska avvisande. ”Vad man gör om en kommun vägrar följa svensk lag? Det är ganska unikt, det finns inget svar på det”, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Samtidigt som Staffanstorp säger nej till kvotflyktingar – alltså de flyktingar som FN har valt ut i flyktingläger eftersom de anses ha extra stort behov av skydd – välkomnar man flyktingar från Ukraina. I en intervju med SVT i början av mars sa Sonesson att han anser att flyktingarna från Ukraina, till skillnad från de som kommit tidigare, har verkliga skyddsskäl eftersom det är kvinnor, barn och äldre till skillnad från tidigare då han menar att det nästan bara var män. Han tycker också att vi har ett större ansvar för att ta emot flyktingar i vårt närområde.

Man undrar om Sonesson har sett de söndersprängda städerna i Syrien, eller om han har sett vad talibanerna gör mot de som inte följer deras påbud i Afghanistan. Att hävda att de som flyr därifrån inte skulle ha lika stort behov av skydd som de som flyr från Ukraina är ren och skär rasism.

Bosättningslagen kom till för att vi skulle få en solidarisk och rättvis fördelning av flyktingar i Sverige. Men precis som att alla länder i Europa inte vill vara solidariska så är det inte alla kommuner i Sverige som vill vara det heller. Christian Sonessons egna parti Moderaterna var tillsammans med alla andra partier förutom Sverigedemokraterna med och röstade fram bosättningslagen 2016. Men nu är det många som knorrar om att lagen går emot det kommunala självbestämmandet och därför borde avskaffas. Det skulle därför inte förvåna mig om många andra kommuner i landet snart kommer att följa Staffanstorps exempel. För om inte de behöver ta emot kvotflyktingar varför ska då vi göra det? 

Man kan kanske tycka att det är lika bra att Staffanstorp inte tar emot några kvotflyktingar, för vilka flyktingar vill bo på en plats där man inte känner sig välkommen? Men samtidigt finns det något djupt provocerande i hur Staffanstorp helt negligerar bosättningslagen och, åtminstone hittills, verkar komma undan med det.