Enligt rapporten har mer än 70 procent av all mark på planeten redan förändrats från sitt naturliga tillstånd. Detta har lett till aldrig tidigare skådade nivåer av miljöförstöring och avsevärt bidragit till klimatförändringarna.

Globalt uppskattas markutarmningen omfatta mellan 20 till 40 procent av den totala landytan, vilket direkt påverkar nästan hälften av världens befolkning och inkluderar världens odlingsmarker, torrmarker, våtmarker, skogar och gräsmarker.

I rapporten skriver författarna att vi står inför ett aldrig tidigare skådat sammanflöde av kriser, med pandemin, klimatförändringarna och miljökrisen.

”Tillsammans orsakar dessa extraordinära nivåer av mänskligt lidande, social och ekonomisk instabilitet och miljöförstöring. Att bevara, återställa och att använda våra markresurser på ett hållbart sätt är ett globalt krav: ett krav som kräver att vi går in i krisberedskapsläge.”

Ungefär hälften av den globala BNP:n, cirka 44 biljoner dollar, är helt eller delvis beroende av ekosystemtjänster som färskvatten och bördiga jordar.

När LFT kontaktar SLU för att höra mer om vad Sverige gör för att återställa och förhindra utarmning, får vi följande svar:

– Med de definitioner som gäller för ”degraded forests” så har Sverige ingen sådan areal, säger Jonas Fridman vid SLU.

Definitionen som Sverige utgår ifrån, och inte rapporterar om är följande:

“Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark.”

– Sverige inventerar/rapporterar inte något i just denna kategori till FN, troligen för att detta inte är något stort/aktuellt problem i Sverige, säger Anna-Lena Axelsson vid SLU.

Globalt problem

Om inget görs globalt riskerar ohållbara jordbrukstekniker att öka mängden degraderad mark med ett område stort som hela Sydamerika till 2050. Den globala matproduktionen står för drygt 80 procent av all skogsavverkning och hela 70 procent av all färskvattenanvädning.

“Vi har inte råd att underskatta omfattningen och effekten av dessa existentiella hot” skriver UN Global Land Outlook Report.

Rapporten beskriver även hur vi redan har passerat sex av nio av planetens hållbara gränser. Dessa sex är kväve- och fosforcykeln, klimatförändringar, landanvändning, förlust av biodiversitet, nya kemiska substanser och plaster, samt färskvatten i jord.

Fattiga landsbygdssamhällen, småbrukare, kvinnor, ungdomar, ursprungsbefolkningar och andra riskgrupper påverkas oproportionerligt mycket av ökenspridning, markutarmning, och torka.

Finns lösningar

Utarmade och skadade områden går att återställa, men då krävs andra jord- och lantbruksmetoder än de som används storskaligt idag.

Trots rapportens dystra budskap så är dess huvudsakliga syfte att sprida information om vad vi kan göra för att mildra problematiken. En stor del av rapporten förklarar vad bönder, lantbrukare, politiker och beslutsfattare kan göra för att mildra problemen och återställa våra ekosystem.

“Markåterställning är nödvändig och brådskande”, enligt UN Global Land Outlook Report. Den måste:
– Möta det framtida energibehov och samtidigt drastiskt minska utsläppen av växthusgaser.
– Adressera matosäkerhet och vattenbrist samtidigt som man går över till mer hållbar produktion och konsumtion.
– Påskynda en övergång till en regenerativ, cirkulär ekonomi som minskar avfall och föroreningar.”

Internationellt har världens länder åtagit sig att restaurera en miljard hektar utarmad mark redan till 2030 och G20 länderna har ambitionen att halvera mängden till 2040. Restaurering av mark är ett kostnadseffektivt sätt att både återställa biodiversitet och delvis upphäva klimatförändringarna.