Enligt rapporten har mer än 70 procent av all mark på planeten redan förändrats från sitt naturliga tillstånd. Detta har lett till aldrig tidigare skådade nivåer av miljöförstöring och avsevärt bidragit till klimatförändringarna.

Globalt uppskattas markutarmningen omfatta mellan 20 till 40 procent av den totala landytan, vilket direkt påverkar nästan hälften av världens befolkning och inkluderar världens odlingsmarker, torrmarker, våtmarker, skogar och gräsmarker.

I rapporten skriver författarna att vi står inför ett aldrig tidigare skådat sammanflöde av kriser, med pandemin, klimatförändringarna och miljökrisen.

”Tillsammans orsakar dessa extraordinära nivåer av mänskligt lidande, social och ekonomisk instabilitet och miljöförstöring. Att bevara, återställa och att använda våra markresurser på ett hållbart sätt är ett globalt krav: ett krav som kräver att vi går in i krisberedskapsläge.”

Ungefär hälften av den globala BNP:n, cirka 44 biljoner dollar, är helt eller delvis beroende av ekosystemtjänster som färskvatten och bördiga jordar.

När LFT kontaktar SLU för att höra mer om vad Sverige gör för att återställa och förhindra utarmning, får vi följande svar:

– Med de definitioner som gäller för ”degraded forests” så har Sverige ingen sådan areal, säger Jonas Fridman vid SLU.

Definitionen som Sverige utgår ifrån, och inte rapporterar om är följande:

“Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark.”

– Sverige inventerar/rapporterar inte något i just denna kategori till FN, troligen för att detta inte är något stort/aktuellt problem i Sverige, säger Anna-Lena Axelsson vid SLU.

Globalt problem

Om inget görs globalt riskerar ohållbara jordbrukstekniker att öka mängden degraderad mark med ett område stort som hela Sydamerika till 2050. Den globala matproduktionen står för drygt 80 procent av all skogsavverkning och hela 70 procent av all färskvattenanvädning.

“Vi har inte råd att underskatta omfattningen och effekten av dessa existentiella hot” skriver UN Global Land Outlook Report.

Rapporten beskriver även hur vi redan har passerat sex av nio av planetens hållbara gränser. Dessa sex är kväve- och fosforcykeln, klimatförändringar, landanvändning, förlust av biodiversitet, nya kemiska substanser och plaster, samt färskvatten i jord.

Fattiga landsbygdssamhällen, småbrukare, kvinnor, ungdomar, ursprungsbefolkningar och andra riskgrupper påverkas oproportionerligt mycket av ökenspridning, markutarmning, och torka.

Finns lösningar

Utarmade och skadade områden går att återställa, men då krävs andra jord- och lantbruksmetoder än de som används storskaligt idag.

Trots rapportens dystra budskap så är dess huvudsakliga syfte att sprida information om vad vi kan göra för att mildra problematiken. En stor del av rapporten förklarar vad bönder, lantbrukare, politiker och beslutsfattare kan göra för att mildra problemen och återställa våra ekosystem.

“Markåterställning är nödvändig och brådskande”, enligt UN Global Land Outlook Report. Den måste:
– Möta det framtida energibehov och samtidigt drastiskt minska utsläppen av växthusgaser.
– Adressera matosäkerhet och vattenbrist samtidigt som man går över till mer hållbar produktion och konsumtion.
– Påskynda en övergång till en regenerativ, cirkulär ekonomi som minskar avfall och föroreningar.”

Internationellt har världens länder åtagit sig att restaurera en miljard hektar utarmad mark redan till 2030 och G20 länderna har ambitionen att halvera mängden till 2040. Restaurering av mark är ett kostnadseffektivt sätt att både återställa biodiversitet och delvis upphäva klimatförändringarna.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.