Det är Statens medieråd och institutet för Juridik och Internet (IJI) som arbetat med att definiera vilka bilder och vilken information det är ok för föräldrar att sprida. I vissa fall kan spridningen vara brottslig. En bild på ett barn som gör en snöängel är ok, men en bild på ett barn som gör något pinsamt är en annan sak.

Fenomenet, som diskuterats en hel del de senaste åren, kallas, ”sharenting”. Det är en kombination av orden ”parent” och ”sharing”.

– Sharenting är ett högaktuellt ämne. Nu växer den generation upp vars barndom dokumenteras steg för steg. Har vi i Sverige idag ett tillräckligt skydd för dessa barns personliga integritet? Sharenting är inte bara viktigt att diskutera då det aktualiserar fundamentala frågor såsom rätten till yttrandefrihet, skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv, utan även för att det handlar om den särskilt utsatta gruppen barn, säger Adina Schildt Gillion, jurist på (IJI) och som skrivit rapporten på uppdrag av Statens medieråd.

Juridiskt är det en lag från 2018 om integritetsintrång som styr vad en förälder kan dela, kombinerat med FN:s barnkonvention, som blev svensk lag 2020. Enligt konventionen har barn rätt ett privatliv och till egna åsikter.

Mycket är ok att dela i sociala medier, men en rad uppgifter och sammanhang är problematiska, enligt rapporten, bland annat:
– Barn som får tillbringa en stor del av sin tillvaro som innehåll i förälderns influencerkanaler.
– Bilder på ett barn som vårdas på sjukhus eller uppgifter om barns sjukdom, ohälsa, diagnoser.
– Uppgifter om barns kriminalitet eller drogmissbruk
– Information om barn som brottsoffer
– Bilder på ett barn som är naket, gråtande eller i annan utsatt situation.

Ett webbinarium kallat ”Kan det vara brottsligt att dela bilder på sitt barn? Sänds den 21 april klockan 15.30-16.30 av Statens medieråd.