Det är Statens medieråd och institutet för Juridik och Internet (IJI) som arbetat med att definiera vilka bilder och vilken information det är ok för föräldrar att sprida. I vissa fall kan spridningen vara brottslig. En bild på ett barn som gör en snöängel är ok, men en bild på ett barn som gör något pinsamt är en annan sak.

Fenomenet, som diskuterats en hel del de senaste åren, kallas, ”sharenting”. Det är en kombination av orden ”parent” och ”sharing”.

– Sharenting är ett högaktuellt ämne. Nu växer den generation upp vars barndom dokumenteras steg för steg. Har vi i Sverige idag ett tillräckligt skydd för dessa barns personliga integritet? Sharenting är inte bara viktigt att diskutera då det aktualiserar fundamentala frågor såsom rätten till yttrandefrihet, skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv, utan även för att det handlar om den särskilt utsatta gruppen barn, säger Adina Schildt Gillion, jurist på (IJI) och som skrivit rapporten på uppdrag av Statens medieråd.

Juridiskt är det en lag från 2018 om integritetsintrång som styr vad en förälder kan dela, kombinerat med FN:s barnkonvention, som blev svensk lag 2020. Enligt konventionen har barn rätt ett privatliv och till egna åsikter.

Mycket är ok att dela i sociala medier, men en rad uppgifter och sammanhang är problematiska, enligt rapporten, bland annat:
– Barn som får tillbringa en stor del av sin tillvaro som innehåll i förälderns influencerkanaler.
– Bilder på ett barn som vårdas på sjukhus eller uppgifter om barns sjukdom, ohälsa, diagnoser.
– Uppgifter om barns kriminalitet eller drogmissbruk
– Information om barn som brottsoffer
– Bilder på ett barn som är naket, gråtande eller i annan utsatt situation.

Ett webbinarium kallat ”Kan det vara brottsligt att dela bilder på sitt barn? Sänds den 21 april klockan 15.30-16.30 av Statens medieråd.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.