Efter årtionden av påtryckningar från ledande forskare och miljöorganisationer har FN:s miljöförsamling UNEA till sist beslutat att påbörja förhandlingar. Målet är ett globalt avtal mot plastföroreningar, men i nuläget vet ingen hur starkt avtalet kommer att bli.

– Sverige har länge drivit på för ett globalt avtal som ska förebygga och minska plastnedskräpning och mikroplaster, samt bidra till en cirkulär hantering av plast. Jag är stolt över att FN:s medlemsländer nu enats och visat att de tar frågan om plastföroreningar på allvar, säger klimat och miljöminister Annika Strandhäll, som var på plats vid Unea 5 i ett pressmeddelande.

Trots regeringens positiva inställning har bland annat Naturskyddsföreningen kritiserat politikernas förmåga att uppnå landets miljömål. Cigarettfimpar utgör en majoritet av plastskräpet i Östersjön, men trots detta har inte plast i cigaretter förbjudits.

Nationell handlingsplan för plast

Efter fem år av utredningar beslutade Sveriges regering i slutet av februari att landets första handlingsplan för plast ska tas fram.

Bland annat har ett nytt mål fastlagts; att minst 30 procent av alla nya plastförpackningar måste innehålla minst 30 procent återvunnen råvara senast 2030. Alla aktörer måste dessutom erbjuda återanvändbara mugg- eller matlådor vid försäljning av dryck och mat. Engångsmuggar med mer än 15 procent plats förbjuds.

Upp till 99 procent av all plast produceras av fossil olja och knappt tio procent återvinns.

Sopkontinenten

I stilla havet finns det idag ett område större än Australien fullt med skräp, den så kallade sopkontinenten. Plast utgör 80-85 procent av den totala mängden marint avfall – och årligen dumpas 5 till 13 miljoner ton plast ut i haven.

Till 2040 förväntas mängden plast i världshaven ha tredubblats och ledande forskare varnar för att det kommer finnas “mer plast än fisk” år 2050.

Marina ekosystem är idag under hård press från allt skräp. Varje år beräknas hundratusentals däggdjur och miljontals fiskar och fåglar att dö på grund av plastnedskräpning. Antingen misstas mikroplast och större plastbitar för mat och djuren svälter ihjäl, eller så fastnar de i spöknät och drunknar.

Mikroplast kan dessutom ansamlas i djurceller och den toxiska effekten på näringskedjan är fortfarande inte klarlagd.

Långsamt politiskt maskineri i rullning

Naturvårdsverket ska nu göra en kartläggning över plastanvändningen i Sverige och ge förslag på hur vi kan komma närmare en cirkulär och fossilfri ekonomi.

“Viktiga utgångspunkter för omställningen är att produktionen ställs om från fossilt material till hållbara biobaserade material, att plasten designas så att den kan materialåtervinnas och att mer plast samlas in och materialåtervinns. En hållbar plasthantering är nödvändig för att Sverige ska nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045.”

− Problemen är stora: förbränningen av plast ökar klimathotet och vi riskerar att få mer plast än fisk i havet. Därför driver Sverige på för ett globalt plastavtal inom FN och vi lanserar vår första nationella plastplan. Vi ökar återvinningen, minskar vår användning av plast och begränsar plastens klimat- och miljöpåverkan. Det är nödvändigt för att vi ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa nya gröna jobb i vår världsledande återvinningsindustri, säger klimat och miljöminister Annika Strandhäll.